Jag hyser den allra största ängslan för eder unga. Så-som en, som känner till faran, varnar jag eder för att låta eder snärjas av Satan på grund av den ringa förståndsbildning, som ni måhända erhållit. Det är bättre att ha ett rent och ödmjukt hjärta än all den kunskap, du tilläventyrs kan vinna utan Herrens fruktan.
De unga av idag komma sannolikt att möta tvivel och otro varhelst de gå. Hur nödvändigt är det då icke att de äro rustade, så att de kunna försvara sin tro under saktmod och fruktan.
Faran av att umgås med tvivlare
Vi leva i en tid av tygellöshet. Både gamla och unga gå långt i sina synder. Om icke våra unga bliva säkert bevarade, om de icke stödjas genom fasta grundsatser, och om de icke lägga sig mera vinn om att utvälja goda kamrater och sådan läsning, som kan bli till föda för själen, skola de bliva indragna i ett umgänge, som är lika fördärvat som Sodoms invånare voro. Världsmänniskorna kunna till det yttre vara mycket tilldragande, men om de ständigt framkasta tvivel på Bibeln, äro de farliga följeslagare, ty de skola alltjämt söka underminera grundvalarna för din tro och göra dig likgiltig för den gammaldags bibliska religionen.
De unga komma ofta i beröring med sådana, som ha benägenhet lör tvivel, och deras föräldrar äro okunniga därom, tills ondskans förfärliga verk är fullbordat och de ungas liv äro ödelagda. De unga borde flitigt undervisas, så att de icke kunna få en bedräglig uppfattning om dessa personers verkliga karaktär, och så att de icke stifta bekantskaper inom deras krets eller lyssna till deras hån och sofisteri. Såframt våra ungdomar icke ha mod att bryta förbindelsen med dessa personer, när de få ögonen upp för deras otro, skola de bliva snärjda och skola tänka och tala på samma sätt som deras kamrater -- de skola tala lättfärdigt om religionen och tron på Bibeln.
Självförtroende och blindhet
Om vilseledda unga människor kunde få sina ögon öppnade, skulle de se Satans triumferande leende, då han lyckas fördärva själar. På varje upptänkligt sätt söker han lämpa sina frestelser efter olika omständigheter och efter sinnelaget hos dem, som han vill snärja. Han skall begagna sig av varje möjlighet, och om de, som äro utsatta för hans frestelser, icke söka Gud, skola de bliva förblindade genom hans bedrägerier, de skola bli självsäkra och självgoda och okunniga om sin farliga belägenhet. De skola snart ringakta den tro, som en gång för alla blivit meddelad åt de heliga.
Jag talar till de unga såsom en, för vilken Herren har uppenbarat de faror, som lura på deras vandringsstig. Självgodhet för en i fiendens snaror. De unga fråga icke Gud till råds eller göra honom till sitt beskydd och sin styrka. De träda ut i sällskapslivet med den största tillförsikt och tro, att de äro fullt skickade att välja det rätta och att förstå gudomliga hemligheter endast med hjälp av sina förståndsgåvor, som om de själva kunde upptäcka sanningen.
Vi frukta för dessa självgoda människor mer än för några andra, ty de skola säkert bliva fångade i det nät, som har blivit utlagt av Guds och människors store motståndare. En god vän, som blivit fördärvad av otrons gift, kommer att utbreda otrons surdeg inom hela umgängeskretsen. Genom att överdrivet smickra deras förmågor och deras intellektuella överlägsenhet, genom att hos dem uppväcka en önskan att uppnå en hög samhällsställning lyckas de vinna deras uppmärksamhet och bringa dem i sedligt fördärv. De, som äro stora i sina egna ögon, skola ringakta försoningsoffrets blod och skola förakta nådens Ande.
Barn till sabbatshållande föräldrar, barn som haft stort ljus och som ha varit föremål för de ömmaste omsorger, skola lämna efter sig ett arv av skam. Det är de, som skola så vind och skörda storm. I domen skola deras namn, som ha syndat mot bättre vetande, upptecknas tillsammans med namnen på dem, som äro dömda till att ”straffas med evigt fördärv, bort undan Herrens ansikte och hans överväldigande (härlighet”. De skola gå förlorade och skola räknas bland dem, som ha begabbat Kristi nåd.
Jag skulle hellre vilja se mina barn läggas i graven än se dem välja den väg, som leder till evig död. Den tanken, att jag hade uppfostrat barn till att strida mot himmelens Gud, till att taga plats i de avfälligas led och till att marschera under Satans banér, skulle i sanning vara fasansfull för mig.
Mod är av nöden
Våra unga skola möta frestelser på alla håll, och de måste bliva så undervisade, att de vilja förlita sig på en högre kraft och en högre lärdom, än vad dödliga kunna giva. Överallt finnas människor, som förakta Herren, och som ha för vana att visa ringaktning för kristendomen. De kalla den leksaker för barn och uppfunnen för att lura okunniga, godtrogna människor.
De som icke äga moralisk kraft, kunna icke stå såsom försvarare av sanningen; de ha ej mod att säga: ”Med mindre sådant samtal upphör, kan jag ej vara i edert sällskap. Jesus, världens Återlösare, är min Frälsare. I honom är mitt hopp om evigt liv förankrat.” Men det är det rätta sättet att nedtysta dem. Om du börjar diskutera med dem, skola de bemöta dina argument, och ingenting, som du säger, kommer att göra intryck på dem. Men om du lever för Kristus och är orubblig i din lydnad för himmelens Gud, skall du kunna gagna dem på ett sätt, som argument icke kunna, och du skall genom gudsfruktans kraft kunna överbevisa dem om falskheten i deras läror.
Det finnes intet sorgligare skådespel än att se dem, som ha blivit köpta med Kristi blod, och som ha fått sig anförtrodda gåvor, varigenom de kunna ära Gud, börja gyckla över det budskap, som av nåd givits dem i evangelium, i det de förneka Kristi gudom och lita på sitt eget begränsade förnuft och på bevis, som icke ha någon grund. När de bliva prövade med olyckor, när de ställas ansikte mot ansikte med döden, skola alla dessa bedrägerier, som de omhuldat, smälta bort som snö för solen.
Hur förfärligt är det inte att stå vid dens bår, som har avvisat den gudomliga nådens kallelser! Hur förfärligt är det inte att behöva säga: Här är ett förlorat liv! Här är en, som kunde ha nått de högsta ideal och vunnit evigt liv, men han överlämnade sitt liv åt Satan, lät snärja sig av människors fåfängliga klokskap och blev den ondes lekboll. Den kristnes hopp är ”ett säkert och fast själens ankare, som når innanför förlåten, dit Jesus, såsom vår förelöpare, har gått in för oss”. Vi ha ett personligt arbete att utföra, för att bereda oss för de stora händelser, som förestå.
Stormen nalkas
Ungdomen borde söka Gud mera allvarligt. Stormen nalkas, och vi måste bereda oss för dess raseri genom att göra bättring och vända oss till Gud och tro på vår Herre Jesus Kristus. Herren skall stå upp för att skaka jorden. Vi skola se förvirring på alla håll. Tusentals skepp skola sjunka i havets djup. Flottor skola gå i kvav, och miljontals människoliv skola offras. Eldsvådor skola oväntat bryta ut, och de skola icke kunna släckas genom någon mänsklig ansträngning. Jordens palats skola uppslukas av de rasande lågorna. Järnvägsolyckor skola bliva alltmer vanliga. Förvirring, sammanstötning och död skola utan ett ögonblicks varning inträffa på de stora trafiklederna. Änden är nära, och prövotiden lider mot sitt slut. O, låt oss söka Herren, medan han låter sig finnas, och åkalla honom, medan han är nära! Profeten säger: ”Söken Herren, alla I ödmjuke i landet, som hållen hans lag. Söken rättfärdighet, söken ödmjukhet; kanhända bliven I så beskärmade på Herrens vredes dag.”
Dagligt beroende av Gud
Känner du, när du vaknar på morgonen, din hjälplös-het och ditt behov av kraft från Gud? Och gör du då, ödmjukt och av hjärtat, dina behov kunniga lör din himmelske Fader? Om så är fallet, skola änglar lägga märke till dina böner, och om de icke uttalats med hycklande läppar, skall din skyddsängel vara vid din sida, om du är i fara att omedvetet göra något orätt eller utöva ett inflytande, som kan leda andra till att göra orätt, och han skall leda dig på den rätta vägen, lägga ord i din mun och påverka dina handlingar.
Om du känner dig vara utom all fara och icke upp-sänder några böner om hjälp och kraft att motstå frestelserna, kommer du säkert att duka under. Din pliktförgäténhet upptecknas i himmelens böcker, och du kommer att befinnas för lätt på den stora räkenskapsdagen. ”Testimonies for the Church”, Band 3, sid. 363, 364.