Många, som allvarligt eftersträva ett helgat hjärta och ett rent liv, synas förvirrade och modfällda. De betrakta sig själva och klaga över sin brist på tro. Och emedan de icke ha någon tro, känna de, att de icke kunna hoppas på Guds välsignelse. Dessa människor förväxla känsla och tro. De förbise den sanna trons enkelhet och omgiva sålunda själen med ett stort mörker. De borde vända blicken från sig själva till att betrakta Guds nåd och godhet, begrunda hans löften samt fullt och fast tro, att han skall förverkliga sitt ord.
Vi skola icke lita på vår tro, utan på Guds löften. När vi ångra våra lagöverträdelser i det förgångna och besluta oss för att lyda Gud i framtiden, böra vi tro, att Gud för Kristi skull mottager oss och förlåter våra synder.
Mörker och missmod skola stundom omgiva själen och hota att överväldiga oss, men vi böra icke låta vår förtröstan fara. Vi måste hålla vår blick riktad på Kristus, vare sig vi ha några känslor eller ej. Vi borde troget fullgöra varje skyldighet vi känna till, och därefter lugnt förlita oss på Guds löften.
Lita icke pä känslor
Ibland händer det, att en djup känsla av ovärdighet sänder förskräckelse över vår själ. Men detta är intet bevis på att Gud har förändrat sig gentemot oss, eller vi gentemot honom. Vi böra icke bemöda oss att uppnå en viss känslostämning. Kanhända vi ej känna samma frid och glädje, som vi kände i går; men vi böra i tro gripa Kristi hand och lita på honom lika mycket i mörker som i ljus.
Kanske Satan viskar: Dina synder äro för stora, för att Kristus skall kunna frälsa dig. Fastän du inser, att du är syndfull och ovärdig, kan du möta frestaren och säga: I kraft av Kristi försoningsdöd mottager jag honom såsom min Frälsare. Jag förlitar mig ej på mina egna gärningar, utan på Kristi dyrbara blod, som renar mig. I denna stund giver jag min hjälplösa själ åt Kristus. Det kristliga livet måste vara ett liv under ständig, levande tro. En orubblig och fast tillit till Kristus skall fylla själen med frid och trygghet.
Se på Jesus
Bliv ej missmodig, därför att ditt hjärta synes hårt. Varje hinder och varje andlig fiende förökar ditt behov av Kristus. Han kom för att borttaga ditt stenhjärta och giva dig ett hjärta av kött. Blicka upp till honom för att erhålla särskild nåd till att övervinna dina skötesynder. Motstå orubbligt de onda ingivelserna, när frestelsen möter dig, och säg till din själ: Hur kan jag vanära min Återlösare? Jag har överlämnat mig åt Kristus. Hur skall jag då kunna utföra Satans verk? Anropa din käre Frälsare om hjälp att offra varje avgud och att övervinna varje skötesynd. Må din tros blick vara fästad på Jesus, där han står inför sin Faders tron, framvisande sina genomborrade händer och bedjande för dig. Tro, att du skall erhålla kraft genom din dyrbare Frälsare.
Betrakta med trons öga kronorna, som utlovats åt dem som vinna seger. Lyssna till de återlöstas jublande sång: Lammet är värdigt, ty det har blivit slaktat, och har köpt oss åt Gud! Försök att betrakta dessa ting, såsom verkligheter. Stefanus, den förste kristne martyren, utropade under sin förfärliga strid med furstar och väldigheter och ondskans andemakter i himlarymderna: ”Jag ser himmelen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida.” Världens Frälsare uppenbarade sig för honom såsom en, som blickade ned på honom från himmelen med det allra största intresse. Och Kristi anletes härliga glans strålade ned över Stefanus med en sådan klarhet, att till och med hans fiender sågo hans ansikte skina såsom en ängels ansikte.
Om vi ville låta våra sinnen mera dväljas vid Kristus och den himmelska världen, skulle vi bliva mäktigt inspirerade och styrkta i vår kamp för Herren. Högmod och kärlek till världen skola förlora sin dragningskraft, då vi betrakta det lands härlighet, som så snart skall bli vårt hem. Vid sidan av Kristi kärlek skola alla världsliga lockelser förlora sitt värde.
Förändrade tankevanor
Må ingen tro, att han kan erhålla förvissning om Guds kärlek, utan att han själv ivrigt strävar därefter. När sinnet länge tillåtits sysselsätta sig med världsliga ting, är det svårt att ändra sina tankevanor. Det, som ögat ser och örat hör allt för ofta, fångar uppmärksamheten och intresset.
Men om vi vilja ingå i Guds stad och skåda Jesus i hans härlighet, måste vi vänja oss vid att med trons öga betrakta honom här. Kristi ord och Kristi karaktär borde ofta vara ämnet för våra tankar och vårt samtal. Varje dag borde någon tid avskiljas för bön och betraktelse över dessa heliga ämnen.
Helgelsen -- ett dagligt verk
Helgelsen är ett dagligt verk. Må ingen bediaga sig själv med att tro, att Gud vill förlåta och välsigna honom, under det att han trampar något av Guds bud under fötterna. En medveten synd nedtystar Andens manande stämma och skiljer själen från Gud. Hur extatiska de religiösa känslorna än må vara, kan Jesus icke bo i ett hjärta, som ringaktar Guds lag. Gud skall ära endast dem, som ära honom.
”I veten ju, att när I ställen eder i någons tjänst för att lyda honom, så ären I tjänare under denne, som I sålunda lyden.” Om vi överlämna oss åt vrede, köttslig lusta, girighet, hat, själviskhet eller någon annan synd, bliva vi syndens tjänare. ”Ingen kan tjäna två herrar.” Om vi tjäna synden, kunna vi icke tjäna Kristus. Den kristne kommer att erfara syndens makt, ty köttet kämpar mot Anden, och Anden kämpar mot köttet -- sålunda en ständig strid. Härvid är Kristi hjälp av nöden. Mänsklig svaghet förenas med gudomlig kraft, och tron utropar: ”Gud vare tack, som giver oss seger genom vår Herre Jesus Kristus.”
Om vi vilja dana en karaktär, som Gud kan erkänna, måste vi uppöva goda vanor i vårt religiösa liv. Daglig bön är lika nödvändig för tillväxt i nåden och för det andliga livet självt, som födan är för vårt lekamliga välbefinnande. Vi borde vänja oss vid att ofta lyfta våra tankar till Gud i hön. Om vart sinne är flyktigt, måste vi tygla det; genom uthållig ansträngning kommer vanan slutligen att göra det lätt. Vi kunna ej för ett enda ögonblick i trygghet skilja oss från Kristus. Han kan vara närvarande och ledsaga oss för varje steg, men endast om vi uppfylla de villkor, som han själv har fastställt.
Gör religionen till en livsfråga
Religionen måste bli livets stora fråga. Allting annat borde underordnas detta. Alla våra själsliga, kroppsliga och andliga förmågor måste användas i den kristna troskampen. Vi måste se upp till Jesus för att få styrka och nåd, och vi skola vinna seger lika säkert, som att Jesus har dött för oss.
Vi måste komma närmare Jesu kors. Botfärdighet vid korsets fot är den första lärdom om frid, som vi måste inhämta. Kristi kärlek -- vem kan förstå den? Oändligt mycket ömmare och mera självuppoffrande än en moders kärlek! Om vi vilja lära känna värdet av en människosjäl, måste vi i levande tro betrakta korset och sålunda börja begrunda det, som skall bliva de återlöstas vetenskap och deras sång genom evigheten. Värdet av vår tid och våra förmågor kan uppskattas, endast om vi tänka på värdet av den lösesumma, som betalades för vår återlösning. Hur stor otacksamhet visa vi icke mot Gud, när vi beröva honom hans eget genom att förvägra honom vår tillgivenhet och vår tjänst! Är det för mycket att giva oss själva åt honom, som har uppoffrat allt för oss? Kunna vi välja världens vänskap framför den odödliga ära, som Kristus erbjuder -- att få ”sitta med mig på min tron, likasom jag själv har vunnit seger och satt mig med min Fader pä hans tron”?
Helgelsen är en fortgående erfarenhet
Helgelsen är ett fortgående verk. De olika stegen äro framställda för oss i Petri ord: ”Vinnläggen eder just därför på alla sätt om att i eder tro bevisa dygd, i dygden kunskap, i kunskapen återhållsamhet, i återhållsamheten ståndaktighet, i ståndaktigheten gudsfruktan, i gudsfruktan, broderlig kärlek, i den broderliga kärleken allmännelig kärlek. Ty om detta finnes hos eder och mer och mer förökas, så tillstädjer det eder icke att vara overksamma eller utan frukt ifråga om kunskapen om vår Herre Jesus Kristus . . . Vinnläggen eder därför, mina bröder, så mycket mer om att göra eder kallelse och utkorelse fast. Ty om I det gören, skolen I aldrig någonsin komma på fall. Så skall inträdet i vår Herres och Frälsares, Jesu Kristi, eviga rike förlänas eder i rikligt mått.”
Detta är en väg, på vilken vi kunna vara förvissade om att aldrig behöva falla. Dessa, som sålunda sträva efter att tillväxa i kristliga dygder, äga den förvissningen, att Gud i allt rikare mått skall förläna dem sin Andes gåvor.
Petrus hälsar dem, som ha erhållit en lika dyrbar tro: ”Nåd och frid föröke sig hos eder, i kunskap om Gud och vår Herre Jesus Kristus.” Genom Guds nåd kunna alla som vilja, stiga uppför den strålande stegen, som leder från jorden till himmelen, och slutligen, under sång och evig glädje, gå in genom portarna i Guds stad.