Budskap till de unga

Kapitel 27

En levande erfarenhet

[ AUDIO ]

Livets och härlighetens Herre iklädde sig mänsklig gestalt för att visa människan, huru Gud genom att utgiva sin Son ville återföra henne i gemenskap med honom. Utan gemenskap med Gud är det omöjligt att bliva lycklig. Den fallna människan måste lära sig förstå, att vår himmelske Fader ej kan vara tillfredsställd, förrän han får sluta i sin famn en ångerfull syndare, som blivit omdanad genom Guds felfria Lamms förtjänst.

Hela himmelens härskara verkar med detta mål i sikte. Under sin härförares ledning verka de för att återföra dem, som genom överträdelse ha skilt sig från sin himmelske Fader. En plan har blivit uttänkt, varigenom Krsti underbara nåd och kärlek bliva uppenbarade för världen. Genom det oändliga pris, som betalats av Guds Son för att återlösa människan, uppenbaras Guds kärlek. Denna återlösningsplan inrymmer obegränsade möjligheter till frälsning för hela världen. Syndiga och fallna människor kunna bliva fullkomliga i Jesus i kraft av syndernas förlåtelse och Kristi tillräknade rättfärdighet.

Korsets kraft

Jesus Kristus iklädde sig mänsklighet, för att han med sin mänskliga arm skulle kunna omfatta människosläktet, medan han med sin gudomliga arm höll fast i den Allsmäktiges tron. Han planterade sitt kors mitt emellan jorden och himmelen och sade: ”När jag har blivit upphöjd från jorden, skall jag draga alla till mig.” Korset skulle vara medelpunkten för allas uppmärksamhet.

Det skulle tala till alla människor och draga dem över den klyfta, som synden gjort, för att förena den ändliga människan med den oändlige Guden. Det är endast korsets kraft, som kan skilja människan från syndens mäktiga sammanhang. Kristus utgav sig själv för att frälsa syndare. De som få sina synder förlåtna och älska Jesus, skola bliva införlivade med honom. De skola bära Kristi ok. Detta ok skall ej tynga ned dem eller göra deras religiösa liv oändligt mödosamt. Nej, Kristi ok är ett av de medel, varigenom det kristliga livet kan bliva uppfyllt av glädje och fröjd. Den kristne borde fröjdas, då han ser vad Gud har gjort, då han utgivit sin enfödde Son till att lida och dö för världen, ”på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv”.

Trohet mot Kristus

De som marschera under Prins Immanuels blodbestänkta banér, borde vara trogna stridsmän i hans armé. De borde aldrig vara olydiga eller trolösa. Många unga skola frivilligt ställa sig på Jesu, Livsfurstens, sida. Men om de vilja fortsätta att stå på hans sida, måste de ständigt se upp till Kristus, sin Härförare, och lystra till hans order. De kunna icke vara Kristi stridsmän och ändå ställa sig under Satans ledning och strida för honom, ty då bliva de Kristi fiender och svika ett heligt förtroende. De komma att bliva en förbindelseled mellan Satan och de trogna soldaterna, så att fienden genom dessa levande verktyg ständigt skall kunna arbeta på att bemäktiga sig Kristi stridsmäns hjärtan.

Jag frågar eder, kära unga, som bekänna eder vara Jesu Kristi stridsmän: Vilka strider ha ni utkämpat? Vad har varit eder sysselsättning? Har du vägrat utföra det verk. som Guds ord tydligen uppenbarat, emedan det icke passade dina syften? Ha världens lockelser avhållit dig från Kristi tjänst? Satan är sysselsatt med att uttänka nya förförelser. Genom överträdelse beträffande sådant, som du anser av ringa betydelse, drager han dig från Kristus. Sedan använder han större lockelser för att helt skilja dig från Gud.

Kanhända ditt namn är skrivet i församlingsboken, och du gör anspråk på att vara ett Guds barn. Likväl skall ditt exempel och ditt inflytande framställa Kristi sinnelag i en oriktig dager, och du kommer att leda andra bort från honom. Det finnes ingen lycka, frid eller glädje för en trons bekännare, som icke av hela sin själ har hängivit sig åt det verk, som Gud har anförtrott honom. Han bringar städse världslighet in i församlingen, icke genom sinnesändring och bekännelse och överlämnande åt Gud, utan genom att mer och mer hängiva sig åt världen och kämpa snarare på Satans än på Kristi sida i striden.

Vårt behov av erfarenhet

Jag vill vädja till de unga att avskära det obetydligaste band, som kan förena dem med världen, kroppsligen eller andligen. ”Gån ut ifrån dem och skiljen eder ifrån dem, säger Herren; kommen icke vid det orent är. Då skall jag taga emot eder och vara en Fader för eder; och I skolen vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige.”

Skola våra unga hörsamma denna uppmaning? Hur lite inse ej våra unga nödvändigheten av att i liv och karaktär sätta kristliga exempel för sina unga medmänniskor. Många av våra unga förstå sanningens bokstav, men hur få är det ej som av erfarenhet förstå, hur de praktiskt skola tillämpa sanningen i sin vardagliga gärning. Var utföra unga missionsarbetare ett arbete, som giver sig till känna på det stora skördefältet? Var äro de, som dagligen äro lärjungar i Kristi skola? Må de aldrig tänka, att de äro mogna för avgångsexamen. Må de förbliva i Herrens gårdar, så att de kunna erhålla undervisning om hur de skola kunna samarbeta med himmelens härskaror. Kära unga, jag önskar tala allvarligt till eder, emedan jag önskar att ni skola bliva frälsta. Förspill ingen tid. Du kan ej tjäna Gud och Mamon. Kanhända du till det yttre är en kristen, men dukar du dock ej mestadels under, när frestelser komma och du blir satt på hårda prov?

Kristlig gemenskap

Den strid, i vilken du måste taga en verksam del, ut-kämpas i ditt dagliga liv. Vill du ej under tider av trångmål lämpa dina önskemål efter Guds ord och i allvarlig bön anropa Jesus om råd? Många förklara, att det säkerligen inte ligger något orätt i att gå till en konsert och försumma bönemötet eller vara frånvarande vid möten, där Guds tjänare skola förkunna himmelens budskap. Det är tryggast för eder att vara just där, varest Kristus sade att han borde vara.

De som värdesätta Kristi ord, skola icke försumma ett bönemöte eller ett möte, där Herrens tjänare fått i uppdrag att tala över ämnen av evighetsintresse. Jesus har sagt: ”Var två eller tre äro församlade i mitt namn. där är jag mitt ibland dem.” Har du råd att välja nöjen och gå miste om välsignelsen? Likgiltighet i dessa ting utövar ett stort inflytande icke blott på ditt eget liv och din karaktär, utan även på dina medmänniskors.

Om alla, som bekänna sig vara Kristi efterföljare, i sanning vore det, skulle de ha Kristi sinne och skulle utföra Guds verk. De skulle motstå frestelsen att följa sin egen vilja och skulle visa, att de icke glädja sig mer över världens lättsinniga nöjen än över förmånen att få möta Kristus vid församlingens sammankomster. De skulle såiunda öva ett avgjort inflytande på andra och förmå dem att följa deras exempel.

Handlingar tala tydligare än ord, och de som älska nöjen, uppskatta ej de rika välsignelser, som man kan undfå genom att vara tillsamman med Guds folk. De uppskatta ej förmånen att kunna öva inflytande på sina medmänniskor, i hopp om att deras hjärtan skola bliva bevekta av Herrens Ande. Vem vill följa med dem till världsliga sammankomster? Jesus är ej där för att välsigna de församlade. Men Satan skall ingiva sinnet mycket. som skall fördunkla de ämnen som äro av evigt intresse. Detta är ett tillfälle för honom att förvanska människans rättsbegrepp genom att bland samman rätt och orätt.

Genom att övervara världsliga sammankomster får man lust för eggande nöjen, och den sedliga kraften blir försvagad. De som älska nöjen, kunna ha ett sken av gudaktighet, men de ha ingen livsgemenskap med Gud. Deras tro är död, och deras iver har försvunnit. De känna ingen börda för själar, så att de i läglig tid vilja tala med dem om Kristus och nödga dem att giva sina hjärtan åt Herren.