De unga kunna icke hindras att ha kamrater, och de kunna ej undgå att komma under deras inflytande. Det finns hemliga band, som sammanbinda själarna, så att det ena hjärtat påverkar det andra. En människa påverkas av en annans tankar, känslor och lynne. Denna påverkan kan vara till välsignelse eller förbannelse. De unga kunna hjälpa och stärka varandra, så att de förbättra sitt uppförande och erhålla större duglighet och mera kunskaper. Men om de bliva sorglösa och otrogna, kunna de utöva ett fördärvbringande inflytande.
De unga borde lära sig allvarligt beakta valet av kamrater. Bland de unga som bevista våra skolor, finnas alltid två klasser: de som söka behaga Gud och lyda sina lärare, och de som äro uppfyllda av en laglöshetens anda. Om de unga vilja följa massan och göra det onda, skola de genom sitt inflytande träda i själafiendens tjänst. De komma att leda dem vilse, som icke ha gjort till sin föresats att vara orubbligt trogna.
Det är sant, som ordspråket säger: ”Säg mig, med vem du umgås, och jag skall säga dig vem du är.” De unga förstå ej, i hur stor utsträckning både deras sinnelag och deras anseende påverkas genom valet av vänner. Man sällskapar med dem, vilkas uppfattning, vanor och hand-lingar motsvara ens egna. Den som hellre vill sällskapa med okunniga och lastbara människor än med förståndiga och goda, visar därigenom att hans egen karaktär är bristfällig. Kanhända hans uppfattningar och vanor först äro helt olika deras, som han vill sällskapa med, men när han förenar sig med dessa individer, förändras lians tankar och känslor. Han uppgiver sina grundsatser och sjunker omärkligt men ändå oundvikligt ned till sina kamraters nivå. Liksom en vattenström alltid uppslammar en del av den bädd den flyter fram över, så bliva de ungas grundsatser och vanor ständigt påverkade av de människors sinnelag, med vilka de sällskapa.
Karaktärsstyrka
Karaktärsstyrka består av två ting: viljekraft och självbehärskning. Många unga tro, att en stark, obehärskad känsla är detsamma som karaktärsstyrka. Men sanningen är, att den som behärskas av sina känslor, är en svag varelse. En människas verkliga storhet och ädelhet visar sig i att hon kan undertrycka sina känslor, icke i att känslorna kunna undertrycka henne. Den starkaste människan är den, som, ehuru känslig för smädelse, kan tygla sina känslor och förlåta sin fiende.
Gud har givit oss intellektuell och moralisk kraft, men i stor utsträckning bär var och en själv ansvaret för sin karaktärs daning. Varje dag blir karaktärsbyggnaden alltmer fullkomlig. Guds ord uppmanar oss att giva akt på hur vi bygga, och se till, att vår byggnad är grundad på den eviga klippan. En tid kommer, då vårt verk skall uppenbaras, såsom det är. Nu är den rätta tiden att utbilda de förmågor, Gud har givit oss, så att vi dana karaktärer, som bliva till nytta här och bliva passande för ett högre, tillkommande liv.
Tron på Kristus såsom en personlig Frälsare skall giva styrka och fasthet åt karaktären. De som ha en fast tro på Kristus, äro nyktra och minnas, att Guds blick vilar på dem. De tänka på att alla människors Domare känner deras sedliga styrka, och att himmelens härskaror hålla vakt för att se, vilka karaktärsdrag som utvecklas.
Orsaken till att de unga begå sådana allvarliga felsteg är, att de ej taga lärdom av dem, som levat längre än de själva. De studerande ha icke rätt till att med ett skämt eller en kvickhet bortförklara sina föräldrars och lärares varningar och förmaningar. De borde taga vara på varje lärdom och inse, att de samtidigt behöva en grundligare undervisning, än någon mänsklig varelse kan giva. När Jesus genom tron förbliver i hjärtat, blir hans Ande en kraft till att rena och uppliva själen. Sanningen i hjärtat kan inte undgå att utöva ett förädlande inflytande på livet.
Må de studerande, som lämnat sina hem och inte längre äro under föräldrars direkta inflytande, komma ihåg, att deras himmelske Faders blick vilar på dem. Han älskar sanningen. Han känner deras behov och förstår deras prövningar. Han ser i dem stora förmågor och är redo att hjälpa dem att nå den högsta utveckling, om de vilja inse sitt behov och utbedja sig hjälp av honom.
Kära studerande, edra föräldrars böner uppstiga dag och natt till Gud för eder skull. Dag efter dag följa de eder vandel med kärleksfullt intresse. Lyssna till deras enträgna böner och varningar, och besluta att med all din kraft höja dig över det onda, som omgiver dig. Du inser inte, hur försåtligt fienden arbetar på att fördärva ditt sinne, inplanta dåliga vanor och osunda grundsatser.
Kanhända du ej inser den verkliga faran av att taga det först steget på lättsinnets och nöjenas väg, utan tror att du, när du önskar förändra din vandel, skall kunna göra det rätta lika lätt, som innan du hängav dig åt det onda. Men detta är ett misstag. Genom att välja dåliga kamrater ha många steg för steg blivit ledda från dygdens väg till en avgrund av olydnad och utsvävningar, som de en gång trodde det vara omöjligt för dem att sjunka ned i.
Den lärjunge som giver efter för frestelser, försvagar sitt goda inflytande, och den som genom en syndig vandel bliver själafiendens redskap, måste inför Gud avlägga räkenskap för den del han har haft i att lägga stötestenar för andra. Varför skola de studerande förena sig med den store avfällingen? Varför skola de bliva hans redskap till att fresta andra? Borde de inte hellre lära sig att hjälpa och uppmuntra sina studiekamrater och lärare? Det är deras förmån att hjälpa sina lärare att bära deras bördor och möta de motgångar, som Satan skulle göra alltför svåra och prövande. De kunna skapa en anda, som blir dem till hjälp och uppmuntran. Varje studerande kan glädja sig i förvissningen om att han stått på Kristi sida, visat aktning för ordning, flit och lydnad och vägrat att låna det allra minsta av sitt inflytande och sin förmåga åt den store fienden till allt, som är gott och förädlande.
Den elev som noggrannt aktar på sanningen och känner sitt ansvar, kan utöva ett stort inflytande för Kristus över sina studiekamrater. De unga som vunnit gemenskap med Frälsaren, äro icke tygellösa. De sträva ej efter att roa och gagna blott sig själva. Emedan de i anden äro ett med Kristus, skola de även i verksamheten bliva ett med honom. De äldre eleverna vid våra skolor borde tänka på, att det står i deras makt att påverka de yngre elevernas vanor och handlingar, och de borde strä va efter att på bästa sätt använda varje tillfälle. Må dessa elever besluta sig för att icke genom sitt inflytande överlämna sina kamrater i fiendens händer.
Jesus skall bistå alla dem, som förtrösta på honom. De som äga delaktighet i Kristus, äro lyckliga. De följa den väg som Frälsaren vandrat, och korsfästa för hans skull sitt kött tillika med dess lustar och begärelser. De ha grundat sitt hopp på Kristus, och världens stormar förmå ej slita dem från den säkra grundvalen.
Varen pålitliga och trogna
Det kommer an på er, unga män och kvinnor, att besluta, om ni vilja bliva pålitliga och trogna, och om ni beslutsamt och orubbligt vilja stå på sanningens sida under alla förhållanden. Vill du utbilda goda vanor? Välj då till ditt sällskap sådana, som äro sedligt starka, och vilkas mål är det goda. Den värdefulla nådatiden har blivit dig förunnad för att du skulle bortarbeta varje brist i din karaktär. Detta borde du sträva efter, icke blott för att erhålla det tillkommande livet, utan för att bliva nyttig i detta livet. En god karaktär är värdefullare än guld och silver. Den påverkas ej av kriser och omvälvningar, och på den dag, då jordiska rikedomar skola sopas bort, skall den giva dig riklig ersättning. Renhet, stadga och uthållighet äro egenskaper, som var och en borde sträva efter att uppodla, ty de giva sin ägare en kraft, som är oemotståndlig -- en kraft, som gör honom mäktig att göra det goda, mäktig att motstå det onda och mäktig att bära motgångar.
Kärleken till sanningen och en känsla av ansvar att förhärliga Gud uppmuntrar mer än något annat till förståndets utveckling. Med denna drivfjäder till handling kan den studerande icke bliva lättsinnig. Han kommer ständigt att vara allvarlig. Han kommer att studera såsom under Guds överinseende, i det han vet, att hela himmelen är i verksamhet för att meddela honom undervisning. Han skall bliva ädel, givmild, vänlig, artig, kristuslik och verksam. Hjärtat och förståndet skola verka i enlighet med Guds vilja.