De som äro otrogna i sina minsta timliga sysslor, skola bliva otrogna, om de få förtroendeuppdrag av större betydelse. De skola röva från Gud och icke iakttaga den gudomliga lagens krav. De skola icke inse, att deras förmågor tillhöra Gud och böra helgas åt hans tjänst. De som icke uträtta mer för sina arbetsgivare än det som kräves av dem, då de veta att företagets framgång beror på någon extra ansträngning från deras sida, skola icke erkännas vara trogna tjänare. Det finns många ting, som kunna falla inom en arbetares verksamhetsområde och som måste utföras, även om de icke blivit särskilt omnämnda.
Läckor som uppstå, och förluster som åsamkas, kunna förhindras, om arbetaren vinnlade sig om flit och osjälviska ansträngningar, och om de kärleksbud, som Kristus föreskrivit, efterlevdes av dem, som bekänna hans namn. Men många av dem som arbeta i Guds verk, stämplas såsom ”ögontjänare”.
Varje otrohet upptecknas
Det är den mest avskyvärda art av själviskhet, som kommer arbetaren att försumma att bruka tiden rätt och att taga vård om sin herres ägodelar, därför att han inte står direkt under dennes uppsikt. Men Iro dessa arbetare, att deras försummelse icke uppmärksammas och att deras otrohet icke ihågkommes? Om deras ögon bleve öppnade, skulle de se, att de ständigt äro bevakade, och att all deras vårdslöshet upptecknas i himmelens böcker.
De som äro otrogna i Guds verk, sakna fasta grundsatser. Deras bevekelsegrunder äro icke av en sådan art, att de förmå dem att välja det rätta under alla omstän-digheter. Guds tjänare böra ständigt ha en förnimmelse av att de stå under sin arbetsgivares uppsikt. Han som iakttog Belsassars gudlösa fest, är närvarande i alla våra institutioner, på köpmannens kontor och i den enskildes verkstad. Och den kropplösa handen skall lika säkert uppteckna din försummelse, som den upptecknade domen över den ogudaktige konungen. Belsassars dom skrevs med eldskrift: ”Du är vägd på en våg och befunnen för lätt”. Om du försummar att fullgöra de åligganden, som Gud givit dig, skall du erhålla samma dom.
Sanna bevekelsegrunder i arbetet
Det finnes många som bekänna sig vara kristna, men icke äga gemenskap med Kristus. Deras dagliga liv och deras sinnelag vittna om att Kristus, härlighetens hopp, icke tagit deras hjärtan i besittning. De kunna icke få något förtroende, och man kan ej lita på dem. De äro måna om att anstränga sig så litet som möjligt i sitt arbete, men samtidigt erhålla den högsta möjliga lön. Ordet ”tjänare” kan användas om varje människa, ty vi äro alla tjänare. Och det kan vara nyttigt för oss att undersöka, huruvida vårt liv kännetecknas av trohet eller trolöshet.
Äro tjänare i allmänhet benägna att göra så mycket som möjligt? Är det inte snarare av större betydelse för dem att bliva färdiga med arbetet så fort och så lättvindigt som möjligt, och att använda så litet som möjligt av sina krafter för den lön de erhålla? Syftemålet är ej att vara så noggrann som möjligt, utan att få vedergällning. De som bekänna sig vara Kristi tjänare, borde inte glömma aposteln Paulus’ föreskrift: ”I tjänare, varen i allt edra jordiska herrar lydiga, icke med ögontjänst, av begär att behaga människor, utan av uppriktigt hjärta, i Herrens fruktan. Vad helst I gören, gören det av hjärtat, såsom tjänaden I Herren och icke människor. I veten ju att I till vedergällning skolen av Herren få eder arvedel; den Herre I tjänen är Kristus.”
De som inträda i verksamheten såsom ”ögontjänare”, skola finna, att de icke kunna uthärda varken människors eller änglars granskning. För att vinna framgång i arbetet är det nödvändigt att äga kunskap om Kristus, ty genom denna kunskap kunna vi uppställa goda grundsatser och bliva delaktiga av den ädla och osjälviska ande, som besjälar Kristus, honom som vi bekänna oss tjäna. Trohet, sparsamhet, försiktighet och noggrannhet borde känneteckna allt vårt arbete, varhelst vi än befinna oss, om det är i köket, i verkstaden, på förlagskontoret, i sanatoriet, i skolan eller på någon annan plats i Herrens vingård. ”Den som är trogen i det minsta, han är ock trogen i vad mer är, och den som är orättrådig i det minsta, han är ock orättrådig i vad mer är.”