Jag blev hänvisad till en bibeltext, som på ett särskilt sätt passar in på den moderna spiritualismen: ”Sen till, att ingen får bortföra eder såsom ett segerbyte genom sin tomma och bedrägliga ’vishetslära’, i det att han åberopar fäderneärvda människomeningar och håller sig till världens ’makter’ och icke till Kristus.” (Kol. 2: 8.) Jag fick se att tusentals människor blivit fördärvade genom frenologins filosofi och hypnotismen, och har på så sätt drivits in i ett tillstånd av otro. Om tanken börjar löpa i dessa riktningar är det nästan helt säkert att sådana människor förlorar sin balans och styrs av onda andar. Dessa ”tomma och bedrägliga vishetsläror” fyller stackars dödliga människors sinnen. De tror att de har en kraft i sig själva så att de kan utföra stora uppgifter. De fattar därför inte behovet även högre kraft. Deras tro och principer är ”i harmoni med mänskliga traditioner, efter denna världens furstes ideer, men inte efter Kristi ord”.
Jesus har inte undervisat i denna filosofi. Inga sådana tankar kan man finna i hans undervisning. Han riktade inte dödliga människors sinnen till dem själva, til! en kraft som de själva ägde. Han riktade alltid deras sinnen till Gud, universets Skapare, såsom källan till deras kraft och visdom. En särskild varning ges: ”Låten icke ,segerlönen tagas ifrån eder av någon som har sin lust i ’ödmjukhet’ och ängladyrkan och gör sig stor med sina syner, någon som utan orsak är uppblåst genom sitt köttsliga sinne.” (Kol. 2: 18.)
De som undervisar i spiritualismen kommer på ett behagligt och förföriskt sätt för att bedra er. Om ni lyssnar till deras undervisning, kommer ni att bli bedragna genom rättfärdighetens fiende och kommer förvisso att gå miste om lönen. När en gång ärkebedragarens fascinerande inflytande övervunnit er, är ni förgiftade, och hans dödliga inflytande förgiftar och fördärvar er tro på att Kristus är Guds Son, och ni kommer att upphöra att lita på hans blods förtjänster. De som låter sig bedras av denna filosofi fråntas sin lön genom Satans förvillelse. De litar på sina egna förtjänster, utövar frivillig ödmjukhet och är även villiga att göra stora offer. De förnedrar sig själva och låter sina sinnen behärskas av denna högst bedrägliga tro och accepterar de mest absurda idéer genom dem som de tror vara sina döda vänner. Satan har så förblindat deras ögon och förvänt deras omdöme, att de inte ser det onda. De följer dessa instruktioner, i tron att de kommer från deras döda vänner, som nu är änglar i en högre sfär.
Satan har valt den mest pålitliga och fascinerande förvillelsen, som är avsedd att fånga dessa människors sympatier vilka har lagt sina kära anförvanter i graven. Onda änglar utger sig för att vara deras kära och återger händelser från deras liv, och utför handlingar och rörelser som deras vänner gjorde när de levde. På detta sätt bedrar de och leder de dödas anhöriga att tro, att de bortgångna nu är änglar som rör sig omkring dem och bar gemenskap med dem. De tänker på dessa med en viss sorts tillbedjan, och vad de eventuellt säger har större in flytande över dem än Guds ord. Dessa onda änglar som påstår sig vara deras döda vänner, kommer antingen fullständigt att förkasta Guds ord såsom fantasier, eller om det passar deras avsikter bättre, utvälja de väsentliga avsnitten som vittnar om Kristus och utpekar vägen till himmelen. De förändrar sedan Guds ords tydliga uttalanden för att passa deras egen fördärvade natur och för att förleda människor. Med noggrann uppmärksamhet för Guds ord kan alla övertygas om, om de själva vill, hur denna själsförgörande förvillelse verkar. Guds ord förklarar i mycket bestämda ordalag, att ”de döda veta alls intet”. Väl veta de som leva, att de måste dö, men de döda veta alls intet, och de hava ingen vinning mer att vänta, utan deras åminnelse är förgäten. Både deras kärlek och deras hat och deras avund hava redan nått sin ände, och aldrig någonsin få de mer någon del i vad som händer under solen.” (Pred. 9: 5, 6.)
Att våga sig in på Satans mark
Bedragna, dödliga människor tillber onda änglar i tro att de ’är deras döda vänner. Guds ord säger klart och tydligt, att de döda inte längre har någon del i vad som händer under solen. Spiritualisterna säger att de döda vet allting som sker under solen, att de har gemenskap med sina vänner på jorden och att de ger värdefulla informationer och utför underverk. ”De döda prisa icke Herren, ingen som har farit ned i det tysta.” (Ps. 115: 17.) Satan förvandlar sig till en ljusets ängel och verkar med alla orättfärdighetens förvillelser. Han som kunde ta med Guds Son, vilken var gjord lägre än änglarna, och ställa honom på templets högsta torn och ta honom med upp på ett övermåttan högt berg och framställa för honom världens riken, han kan utöva sin makt på den mänskliga familjen, vilken är mycket svagare i vishet och styrka än vad Guds Son var, sedan han hade tagit på sig människans natur.
I denna fördärvade tidsålder håller Satan full kontroll över dem som har gått bort från ljuset och vågar sig in på hans mark. Han utövar sin makt på sådana människor på ett förfärande sätt. Min uppmärksamhet riktades på följande ord: ”Låten icke segerlönen tagas ifrån eder av någon som. . . gör sig stor med sina syner, någon som utan orsak är uppblåst genom sitt köttsliga sinne...” (Kol. 2: 18.) Jag fick se att somliga tillfredsställer sin nyfikenhet och leker med det onda. De har ingen verklig tro på spiritualismen och skulle fly med förskräckelse vid tanken på att vara ett medium. Ändå vågar de vara på en sådan plats där Satan kan utöva all sin makt över dem. De menar inte att de skall tränga djupt in i detta verk, men de vet inte vad de gör. De vågar sig in på djävulens mark och frestar honom att bestämma över dem. Denne mäktige fördärvare betraktar dem som sina lagliga offer och utövar sin makt på dem, och det emot deras vilja. När de sedan önskar kontrollera sig själva kan de det inte. De överlät sitt sinne åt Satan och han kommer inte att släppa dem, utan hålla dem fångna. Ingen makt kan befria en sådan förledd människa utom Guds kraft, såsom svar på allvarliga böner från hans trogna efterföljare.
Vår enda trygghet
Vår enda trygghet finner vi genom att söka efter sanningen i Guds ord, såsom man söker efter gömda skatter. Sådana ämnen som sabbaten, människans natur och Jesu vittnesbörd är de viktiga sanningar som vi måste förstå. De kommer att visa sig vara Guds folks ankare i dessa bekymmersamma tider. Människomorna förkastar Guds ords sanningar: ”Därför att de icke gå vo kärleken till sanningen rum, så att de kunde bli frälsta. Därför sänder ock Gud över dem villfarelsens makt, så att de sätta tro till lögnen.” (2 Tess. 2: 10, 11.)
De mest tygellösa och fördärvade smickras i högsta grad av dessa sataniska andar, vilka de tror är deras döda vänners andar och därför blir de ”uppblåsta genom sitt köttsliga sinne”, och håller sig inte till honom ”som är huvudet, honom från vilken hela kroppen vinner sin tillväxt i Gud, i det att den av sina ledglogar och senor får bistånd och sammanhållning”. (Kol. 2: 19.) De förnekar därmed honom som ger kroppen styrka, så att varje lem kan stärkas genom Guds kraft.
Fåfäng filosofi. Kroppens lemmar kontrolleras av huvudet. Spiritualisterna har förkastat huvudet och tror att kroppens lemmar själva måste handla och att enligt vissa av naturens föregivna lagar en utveckling mot en fortskridande fullkomning skulle komma till stånd. ”Jag är det sanna vinträdet, och min Fader är vingårdsmannen. Var gren i mig, som icke här frukt, den tager han bort; och var och en som bär frukt, den rensar han, för att den skall bära mer frukt.” ”Förbliven i mig, så förbliver ock jag i eder. Såsom grenen icke kan bära frukt av sig själv, utan allenast om den förbliver i vinträdet, så kunnen I det ej heller, om I icke förbliven i mig. Jag är vinträdet, I ären grenarna. Om någon förbliver i mig och jag i honom, så bär han mycken frukt; ty mig förutan kunnen I intet göra. Om någon icke förbliver i mig, så kastas han ut såsom en avbruten gren och förtorkas; och man samlar tillhopa sådana grenar och kastar dem i elden, och de brännas upp.” (Joh. 15: 1, 2,4-6.)
Kristus är källan till vår styrka. Han är vinträdet, vi är grenarna. Vi måste få näring från det levande vinträdet. Om vi blir berövade vinträdets styrka och näring är vi såsom kroppens lemmar utan huvud. I en sådan ställning önskar Satan att vi skall vara, för att han skall kunna kontrollera oss som han önskar. Han verkar ”med orättfärdighetens alla bedrägliga konster, för att bedraga dem som gå förlorade, till straff därför att de icke gåva kärleken till sanningen rum, så att de kunde bliva frälsta. Därför sänder och Gud över dem villfarelsens makt, så att de sätta tro till lögnen.” (2 Tess. 2: 10, 11.) Spiritualismen är en lögn. Den har sin grund i den första lögnen: ”Ingalunda skolen I dö.” (1 Mos. 3: 4.) Tusentals människor har avskurit sig från huvudet, och resultatet är att dessa lemmar handlar utan Jesus som sitt huvud, och en annan leder deras kropp. Satan kontrollerar dem.
Det visades mig att Satan inte kan bestämma över människors ,sinnen med mindre de har överlåtit sig åt honom. De som lämnar sanningens väg, är i en mycket stor fara. De skiljer sig från Gud och från hans heliga änglars omsorg. Satan är alltid på vakt efter att förgöra människor och börjar med att framställa sina förvillelser för dem. Sådana är i den allra största fara. Om de inser och försöker att stå emot mörkrets makter och befria sig själva från Satans snaror, finner de att det inte är lätt. De har med avsikt vågat sig in på Satans mark, och han gör anspråk på dem som sina. Han tvekar inte att använda all sin makt och till sin hjälp använda hela ’sin onda härskara för att bara vrida en enda människa ur Kristi hand.
De som har inbjudit djävulen att fresta sig, kommer att göra desperata ansträngningar att befria sig från hans makt. Men när de själva börjar göra ansträngningar kommer Guds änglar, som de har bedrövat, till deras räddning. Satan och hans änglar är ovilliga att släppa sitt byte. De tar upp kampen med de heliga änglarna och striden är fruktansvärd. Om de som har handlat så felaktigt, fortsätter att bedja och i djup ödmjukhet bekänner sina synder, kommer änglar som övergår de onda i styrka, att fortsätta striden och lösa dem från de onda änglarnas makt.
När ridån lyftes åt sidan och jag fick se vår tids fördärv blev mitt hjärta sjukt, och min ande förlorade sin kraft. Jag såg att jordens inbyggare höll på att fylla ogudaktighetens bägare till randen. Guds vrede är upptänd och kan inte mera hållas stilla förrän syndarna på denna jord är förgjorda. Satan är Kristi personlige fiende. Han är upphovsmannen till och ledare för allt uppror i himmel och på jord. Hans vrede tilltar även om vi inte förstår hans makt. Om våra ögon kunde öppnas och vi fick ,se den fallne ängelns verksamhet med dem som känner sig trygga och betraktar sig själva som säkra, skulle vi inte känna oss trygga. Onda änglar är oss på spåren varje ögonblick. Vi förutsätter att onda människor är beredda att handla som Satan föreslår, men under det att våta sinnen är oskyddade mot hans osynliga medhjälpare, ändrar de arbetssätt och utför under och märkliga ting i vår åsyn. Kr vi dåberedda att stå emot dem med Guds ord, det enda vapen som är framgångsrikt?
Många frestas att erkänna dessa under såsom om de vore från Gud. De sjuka kommer att göras friska i vår närvaro. Under kommer att utföras inför våra ögon. Kr vi beredda för det prov som väntar oss, när Satans lögnaktiga under skall bli mer och mer uppenbara? Kommer inte många att bli snärjda? Genom att förkasta Gods buds klara sanningar, och ge rum för falska föreställningar, bereds mångas sinnen att ta emot dessa lögnaktiga under. Vi måste alla just nu ikläda oss hela vapenrustningen för den kamp i vilken vi snart skall utvecklas. Tro på Guds ord, studera under bön och praktisera det du lär, ty det är vårt enda skydd mot Satans makt och det kommer att leda oss igenom som segrare på grund av Jesu Kristi blod.