Jag har fått se den höga, ansvarsfyllda ställning, som Guds folk borde ha. De är jordens salt och världens ljus, och de måste leva som Jesus levde. De kommer att få gå igenom stora svårigheter. Den nuvarande tiden är fylld av strid och prövningar. Vår Frälsare säger: ”Den som vinner seger, honom skall jag låta sitta med mig på min tron, likasom jag själv har vunnit seger och satt mig med min Fader på hans tron.” (Upp. 3: 21.) Lönen ges inte till alla som bekänner sig vara Kristi efterföljare, utan till dem som övervinner, som han övervann. Vi måste studera Kristi liv och lära oss vad det betyder att bekänna hans namn inför världen.
För att vi skall kunna bekänna Kristus, måste vi äga honom. Ingen kan i sanning bekänna Kristus, om inte Kristi sinne och ande är i honom. Om det att ha ett sken av gudsfruktan eller att erkänna sanningen alltid vore att bekänna Kristus, då kunde vi säga: Bred är den väg som leder till livet och många är de som finner den. Vi måste förstå vad det betyder att bekänna Kristus och på vilket sätt vi förnekar honom. Det är möjligt att med vita läppar bekänna Kristus och ändå i våra gärningar förneka honom. Andens frukter visar sig i livet och är en bekännelse av honom. Om vi har försakat allt för Kristus, kommer våra liv att vara ödmjuka, vårt samtal om de himmelska tingen och vårt levnadssätt att vara utan anmärkning. Sanningens mäktiga och renande inflytande på sinnet och Kristi karaktär förverkligad i livet, är att bekänna honom. Om det eviga livets ord sås i våra hjärtan, kommer också rättfärdighetens och fridens frukt att visa sig.
Vi kan förneka Kristus i våra liv genom att ge efter för kärlek till maklighet och själviskhet, genom att skämta och att söka världens ära. Vi kan förneka honom genom vårt beteende och genom att efterlikna världen, genom den stolta blicken och de påkostade kläderna. Endast genom att ständigt leva i en uthållig vaksamhet, och genom ihärdig och nästan oavbruten bön, skall vi bli lämpliga att i våra liv visa Kristi karaktär eler sanningens helgande inflytande. Många driver Kristus från sina familjer genom otålighet och en lidelsefull anda. Sådana har mycket att övervinna i detta sammanhang.
Den nuvarande mänskliga familjens försvagade tillstånd visades mig. Varje generation har blivit allt svagare och svagare, och sjukdomar av alla slag plågar människosläktet. Tusentals fattiga människor med deformerade, sjukliga kroppar, och sönderslitna nerver och fördunklade sinnen hankar sig fram i ett bedrövligt tillstånd. Satans makt över den mänskliga familjen tilltar. Om Herren inte snart skulle komma för att förgöra hans makt, skulle jorden snart vara utan människor.
Jag fick se att Satan i synnerhet söker utöva sin makt över Guds folk. Många framställdes för mig i en tvivlande, hopplös situation. Kroppens försvagade tillstånd påverkar sinnet. En slug och mäktig fiende följer oss i spåren och använder all sin styrka och ’Slughet för att få oss att vika av från den rätta vägen. Och det är alltför ofta så att Guds folk inte är vakande. Därför är de okunniga om Satans påfund. Han verkar på ett sådant sätt som döljer honom för deras syn. Ofta vinner han sitt syfte.
Många bröder har investerat sina pengar i patenträttigheter och andra företag och har förmått andra, som inte kunde bära bekymren och omsorgerna för sådana affärer, att intressera sig för dem. Deras ängsliga och överansträngda sinnen påverkar allvarligt deras redan sjuka kroppar, och då de sedan ger efter för missmod leds de till förtvivlan. De förlorar tron på sig själva och tror att Gud har övergett dem och vågar inte tro att han vill vara nådig emot dem. Dessa stackars människor kommer inte att lämnas åt Satans kontroll. De kommer att finna sin väg genom mörkret och på nytt befästa sin vacklande tro på Guds löften. Han kommer att befria dem och vända deras sorg och suckan i frid och glädje. Men det visades mig att de måste lära sig genom sitt lidande och låta patenträttigheter och andra liknande företag vara ifred. De skulle inte ens tillåta sina bröder att ’smickra sig och locka sig in i sådana företag, ty deras förväntningar kommer inte att för” verkligas, utan i stället kommer de att värnlösa kastas på fiendens slagfält.
Medel som skulle ges till Guds förrådshus för att användas till spridningen av Guds sanning, har mer än förlorats, när de investeras i en del av dessa moderna uppfinningar. Om några som bekänner sig till sanningen, känner sig fria att engagera sig i dessa patenträttigheter och uppfinningar och är kapabla därtill, borde de inte gå till sina trosbröder för att få dem att vara med i att tillverka dessa patent, utan gå till icke troende. Låt inte ditt namn och bekännelsen att du är adventist, bedra dina bröder, som önskar avskilja sina medel åt Gud. Sök i så fall i stället upp män i världen, vilka inte har något som helst intresse i att påskynda Guds verk, och låt dem investera sina pengar.
Nödvändigheten att öppna våra hem och våra hjärtan för Herren visades mig. När vi på allvar börjar arbeta för oss själva och våra familjer, kommer vi att få Guds hjälp. Det visades mig att enbart helighålla sabbaten och att bedja morgon och kväll inte är positiva tecken på att vi är kristna. Alla dessa yttre ting kan strikt följas, men likväl kan verklig gudsgemenskap saknas. Han ”som har utgivit sig själv för oss, till att förlossa oss fån all orättfärdighet, och till att rena åt sig ett egendomsfolk, som beflitar sig om att göra vad gott är.” (Tit. 2: 14.) Alla som bekänner sig vara Kristi efterföljare borde ha sitt eget sinne under kontroll, och inte tillåta sig själva att tala retligt och otåligt. Maken och fadern skulle behärska alla otåliga ord som han är i färd att tala. Han borde tänka på följderna av vad han säger, ty annars kommer det att lämna sorg och fördärv efter sig.
Svagheter och sjukdomar drabbar särskilt kvinnor. Familjens lycka beror mycket på hustrun och modem. Om hon är svag och nervös och tvingas att överanstränga sig genom arbete, blir sinnet betryckt, ty det påverkas av kroppens trötthet, och då möts hon alltför ofta av kyla och ett reserverat sätt från maken. Om inte allt flyter så behagligt som han kunde önska, lägger han skulden på hustrun och modern. Han är många gånger helt obekant med hennes bekymmer och bördor, och vet inte alla gånger hur han skall förstå henne. Han inser inte att han hjälper den store fienden i hans verk att riva ned.
Den hänsynsfulle maken
En hänsynsfull make borde med tro på Gud bjuda motstånd mot Satan, men han tycks inte kunna se något annat än sina egna och sin hustrus intresen. Han behandlar henne med likgiltighet. Han vet inte vad han gör. Han motarbetar sin egen lycka och fördärvar familjens. Hustrun tappar modet och blir nedstämd. Hoppet och glädjen är borta. Hon utför det dagliga arbetet rent mekaniskt, därför att hon ser att det måste göras. Hennes brist på glädje och tillförsikt känns i hela familjen. Det finns många sådana bedrövade familjer i adventisternas led. Änglar för med sig dessa dåliga nyheter till himmelen och den antecknande ängeln noterar det.
Maken borde visa stort intresse för sin familj. Särskilt borde han vara mycket försdende mot en svag hustru. Han kan stänga dörren för mycken sjukdom. Vänliga, glada och uppmuntrande ord skall visa sig vara mera effektiva än alla helande mediciner. Dessa för med sig mod till den missmodiges och bedrövades hjärta, lycka och solsken förs in i familjen genom vänliga handlingar och uppmuntrande ord, och ger mågfaldig återbäring.
Maken borde komma ihåg att det mesta av bördan att fostra barnen vilar på modern, och att hon är den som formar barnens sinnen. Detta borde hjälpa honom att visa de varmaste känslor och med omsorg lätta hennes bördor. Han borde uppmuntra henne att förlita sig på hans stora kärlek och rikta hennes sinne mot himmelen där det finns kraft och frid och slutlig vila för alla trötta. Han skulle inte komma hem nedtyngd av bekymmer, utan borde föra med sig solsken in i familjen och uppmuntra sin hustru att se upp till och tro på Gud. Tillsammans kan de göra anspråk på Guds löften och låta familjen ta del av hans rika välsignelser. Ovänlighet, klagan och vrede utestänger Jesus från våra hem. Jag såg att Guds änglar flyr från ett hem där det förekommer ovänliga, retliga och stridiga ord.
En gladlynt hustru
Jag har också fått se att det ofta finns stor brist hos hustrun. Hon gör många gånger inga ansträngningar för att behärska sitt eget sinne och göra hemmet lyckligt. Hon kan många gånger vara retlig och klaga utan orsak. Maken kommer hem från sitt arbete, trött och bekymrad, och möter en dyster uppsyn i stället för hennes glädjefyllda och uppmuntrande ord. Han är bara en människa, och hans känslor för hustrun försvagas, han förlorar kärleken till hemmet, hans väg förmörkas och hans mod fördärvas. Han frågar inte efter sin självaktning och värdighet som Gud fordrar att han skall upprätthålla. Maken är ju familjens huvud, såsom Kristus är församlingens.
Vilken väg hustrun än må välja att minska hans inflytande och leda honom bort från hans ansvarsfyllda ställning är Gud misshagligt. Det är hustruns plikt att underordna sig sin makes vilja. Båda skulle underordna sig varandra, men Guds ord ger företräde för makens omdöme. Det minskar inte hustruns värde, när hon underordnar sig den man hon valt som sin rådgivare och beskyddare. Maken skulle upprätthålla sin ställning i familjen med all ödmjukhet, men ändå med beslutsamhet. En del har ställt fågan: Måste jag alltid vara på min vakt och alltid ha en känsla av att lägga band på mig? Jag har fått se att vi har en stor uppgift framför oss, nämligen att utforska våra egna hjärtan och vaka över oss själva med stor omsorg. Vi borde lära oss vari vi har misslyckats och sedan vaka över oss själva just på den punkten. Vi måste ha fullständig kontroll över vårt eget sinne. ”Om någon icke felar i sitt tal, så är denne en fullkomlig man, som förmår tygla hela sin kropp.” (Jak 3: 2.)
Det ljus som lyser på vår väg, den sanning som lämpar sig för vårt samvete kommer antingen att fördöma eller förgöra själen eller helga och förvandla den. Vi lever nära nådatidens slut, och därför skall vi inte vara belåtna med ett ytligt verk. Samma nåd som vi hitintills har betraktat som tillräcklig, kommer inte att uppehålla oss nu. Vår tro måste förökas och vi måste bli mer och mer lika Kristus i vårt handlande och sinnelag, om vi skall kunna uthärda och på ett framgångsrikt sätt stå emot Satans frestelser. Guds nåd är tillräcklig för varje Jesu efterföljare.
Satans angrepp i hemmet
Våra ansträngningar att motstå Satans angrepp måste vara allvarliga och uthålliga. Han använder all sin styrka och skicklighet för att försöka få os’s bort från den rätta vägen. Han ger akt på oss när vi går ut och när vi kommer in, för att han skall finna tillfällen att skada och förgöra oss. Han verkar mest framgångsrikt i det fördolda och söker skada dem som är okunniga om hans planer. Han skulle inte kunna få övertag om hans sätt att angripa vore känt. De medel som han använder för att genomföra sina avsikter och för att sända iväg sina brinnande pilar, är ofta medlemmar i vår egen familj.
De som vi tycker om kanske talar och handlar utan att vara på sin vakt, vilket kan såra oss djupt. Det var inte deras avsikt att göra det, men Satan förstorar upp deras ord och handlingar i våra sinnen, och skjuter på så sätt sina pilar för att genomborra oss. Vi skyddar oss själva för att stå emot den som vi tycker har sårat oss och när vi gör det, uppmuntrar vi Satans frestelser. I stället för att be till Gud om kraft att motstå Satan tillåter vi att vår lycka blir skadad genom att stå för det som vi kallar ”våra rättigheter”. På så sätt tillåter vi Satan att få dubbla förmåner. Vi handlar utifrån våra sårade känslor och Satan använder oss som sina redskap för att såra och göre dem ledsna som inte ämnade såra oss. Makens krav kan ibland tyckas oresonliga för hustrun. Om hon lugnt och behärskat skulle se dem från den andra sidan, och honom i ett så positivt ljus som möjligt, skulle hon upptäcka att det att ge avkall på sin väg och underordna sig hans omdöme - även om det är i strid med hennes känslor - skulle rädda dem båda från olycka och ge dem en större seger över Satans frestelser.
Jag såg att fienden strävar efter de rättfärdigas liv och deras användbarhet och söker att ta bort deras frid så länge de lever i denna värld. Men denna makt är begränsad. Han kan försvåra prövningen, men Jesus och änglarna vakar över den tillitsfulle kristne, så att ingenting utom det värdelösa förstörs. Den eld som Satan har tänt, har ingen makt att fördärva eller skada den sanna metallen. Det är viktigt att vi stänger varje tänkbar dörr, så att Satan inte kan komma in. Det är varje familjs förmån att leva så, att Satan inte kan få något fäste i det de säger eller gör för att bryta ned varandra. Varje familjemedlem skulle ha i minnet, att alla har fullt upp med att motstå denne vrede fiende. Med allvarliga böner och orubblig tro måste de lita på Kristi blods förtjänster och begära hans frälsande kraft.
En vandring i tro
Mörkrets makter samlar sig omkring människan för att utestänga Jesus från hennes åsyn, och tidvis kan vi bara vänta i sorg och förvåning tills molnen har passerat. Dessa tider kan ibland vara förskräckliga. Hoppet verkar att svikta och missmodet griper oss. I dessa svåra stunder måste vi lära oss att lita endast på försoningens ,förtjänster och att i all vår hjälplösa ovärdighet förlita oss på den korsfäste och uppståndne Frälsarens förtjänster. Vi kommer aldrig att gå förlorade när vi gör detta - aldrig! När ljuset lyser på vår väg är det ingen svår sak att vara stark i nådens kraft. Men för att vänta tålmodigt i hoppet, när molnen insveper oss i mörker krävs tro och ödmjukhet, vilket gör att vår vilja måste inneslutas i Guds vilja. Vi har alltför lätt att bli missmodiga och ropa allvarligt i prövningen att den skall tas bort från oss, när vi i stället borde bedja om tålamod att uthärda och genom nåden övervinna.
Utan tro är det omöjligt att täckas Gud. Vi kan ha Guds frälsning i våra hem, men vi måste tro på den, leva för den och ha en kontinuerlig, förblivande tillit till Gud. Vi måste underkuva hastigt vredesmod och kontrollera våra ord, ty på så sätt kan vi vinna stora segrar. Om vi inte behärskar våra ord och vårt temperament är vi Satans slavar. Vi är honom underdåniga. Han leder oss in i fångenskap. Alla obehagliga, retliga, otåliga och hotfulla ord är ett offer som frambärs till hans sataniska majestät. Det är ett dyrbart offer, mera dyrbart offer än det vi kan ge till Gud, ty det fördärvar hela familjens frid och hälsa, och till slut förlorar vi också det eviga livets lycka.
Den återhållsamhet som Guds ord lägger på oss, är för vårt eget bästa. Den förökar lyckan för familjen och alla som finns omkring den. Den förfinar vår smak, helgar vårt omdöme och för frid in i vårt sinne och till sist ger den oss det eviga livet.
Under denna heliga återhållsamhet kommer vi att växa till i nåd och ödmjukhet, och då blir det lätt att tala det rätta. Det ofta förekommande hetsiga temperamentet kommer att kunna kontrolleras. Den inneboende Frälsaren kommer att styrka oss varje stund. Betjänande änglar kommer att förbli i våra hem och med glädje föra med sig till himmelen berättelsen om vår tillväxt i det gudomliga livet, och den antecknande ängeln gör med glädje sådana noteringar.