Aposteln Petrus’ uppfordran är av allra högsta värde för dem som strävar efter att få odödlighet. Han tilltalar dem som har en lika dyrbar tro:
”Simon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel, hälsar dem som i och genom vår Guds och Frälsarens, Jesu Kristi, rättfärdighet hava fått sig beskärd en lika dyrbar tro som vi. Nåd och frid föröke sig hos eder, i kunskap om Gud och vår Herre Jesus Kristus.
Allt det som leder till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom som har kallat oss medelst sin härlighet och underkraft. Genom dem har han ock skänkt oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att I skolen i kraft av dem bliva delaktiga av gudomlig natur och undkomma den förgängelse, som i följd av den onda begärelsen råder i världen.
Vinnläggen eder just därför på allt sätt om att i eder tro bevisa dygd, i dygden kunskap, i kunskapen återhållsamhet, i återhållsamheten ståndaktighet, i ståndaktigheten gudsfruktan, i gudsfruktan broderlig kärlek, i den broderliga kärleken allmännelig kärlek. Ty om detta finnes hos eder och mer och mer förökas, så tillstädjer det eder icke att vara overksamma eller utan frukt i fråga om kunskapen om vår Herre Jesus Kristus. Den åter, som icke har detta, han är blind och kan icke se; han har förgätit, att han har blivit renad från sina förra synder. Vinnläggen eder därför, mina bröder, så mycket mer om att göra eder kallelse och utkorelse fast. Ty om I det gören, skolen I aldrig någonsin komma på fall. Så skall inträdet i vår Herres och Frälsares, Jesu Kristi, eviga rike förlänas eder i rikligt mått.” (2 Petr. 1: 1-11.)
Vi lever i en värld där både ljuset och kunskapen överflödar, och ändå finner vi många som gör anspråk på att ha en lika dyrbar tro, men som är medvetet okunniga. Ljus finns omkring dem och ändå tar de det inte till sig. Föräldrar inser inte nödvändigheten av att skaffa sig upplysning, att få kunskap och att omsätta det i sitt äktenskapliga liv. Om de följde apostelns uppmaning och levde på tillväxtens plan, skulle de inte vara utan frukt i kunskapen om Herren Jesus Kristus. Men många förstår inte helgelsens verk. De syns tänka att de har uppnått allt som finns att uppleva, när de i verkligheten endast har lärt de första grunderna. Helgelsen är ett fortgående verk. Det uppnås inte på en timme eller på en dag för att sedan bevaras utan någon ansträngning från vår sida.
Många föräldrar skaffar sig inte kunskap som de borde i sitt äktenskap. De är inte på sin vakt för att inte Satan skall kunna dra nytta av dem och styra deras sinnen och liv. De ser inte att Gud fordrar av dem att de skall bevara sitt äktenskapliga liv från överdrifter. Men mycket få vet att det är en kristen plikt att behärska sina drifter. De har förenat sig i äktenskap med sitt hjärtas val och därför tänker de, att äktenskapet helgar deras eftergift för de lägre böjelserna. Till och med män och kvinnor som bekänner sig höra Gud till ger fria tyglar åt sina lustfyllda böjelser, och de har ingen tanke på att Gud håller dem ansvariga för hur de förbrukar väsentlig energi. Detta försvagar deras livskraft och försvagar hela deras kropp.
Äktenskapsförbundet döljer synder av mörkaste slag. Människor som bekänner sig höra Gud till förnedrar sina egna kroppar genom eftergift för fördärvade drifter och på så sätt sänker de sig själva under djurens nivå. De missbrukar de krafter vilka Gud har gett dem att bevara i helgelse och ära. Hälsa och liv offras på ett altare för förnedrande böjelser. De högre och ädlare krafterna underläggs de köttsliga böjelserna. De som på så sätt syndar är inte bekanta med resultatet av sina vägar. Kunde alla se den mängd lidande, vilket människor drar över sig själva genom deras egna syndfulla eftergifter, skulle de väckas, och åtminstone en del skulle avsky den syndiga vägen, vilken för med sig sådana fruktade resultat. En så beklaglig tillvaro har för en stor klass människor till följd att döden för dem är bättre än livet. Många dör en för tidig död på grund av att deras liv offras i vanärande handlingar - i överdriven njutning genom att tillfredsställa de köttsliga begären. Ändå, därför att de är gifta, tror de inte att de begår någon synd.
Ett falskt kärleksbegrepp
Män och kvinnor, ni kommer en dag att lära er vad lusta är och resultatet av dess tillfredsställelse. Drifter även sådan låg kvalitet kan likaväl finnas i äktenskapsförhållandet som utanför det. Aposteln Paulus uppfordrar äkta män att älska sina hustrur ”såsom Kristus har älskat församlingen och utgivit sig själv för henne”. ”På samma sätt äro männen pliktiga att älska sina hustrur, då dessa ju äro deras egna kroppar; den som älskar sin hustru, han älskar sig själv. Ingen har någonsin hatat sitt eget kött; i stället när och omhuldar man det, såsom Kristus gör med församlingen.” (Ef. 5: 25, 28,29.) Det är inte en ren kärlek som tvingar en man att göra sin hustru till ett instrument för att betjäna sin egen lusta. Det är de köttsliga drifterna som gör anspråk på eftergifter.
Hur få män visar sin kärlek på ett sådant sätt som aposteln uttrycker det: ,,1 män, älsken edra hustrur, såsom Kristus har älskat församlingen och utgivit sig själv för henne till att helga henne genom att rena henne (inte orena henne)... fastmer skulle hon vara helig och ostrafflig.” (Vers 25-27.) Detta är den kärlekens kvalitet i ett äktenskapsförhållande som Gud erkänner såsom helig. Kärlek är en ren och helig princip, men lustfyllda böjelser vill inte tillåta återhållsamhet och vill inte ta emot förståndets kontroll och diktat. Den är blind för konsekvenserna och den tänker inte från orsak till verkan. Många kvinnor lider av stor svaghet och kronisk sjukdom därför att deras kropps lagar har blivit åsidosatta. Naturens lagar har man trampat under fötterna. Hjärn- och nervkraften har kastats bort av män och kvinnor, därför att den har använts på ett onaturligt sätt för att tillfredsställa de lägre böjelserna. Detta förskräckliga monster - den förnedrande, låga driften - har getts det fina namnet kärlek.
Många bekännande kristna, som jag kunde se för min inre syn, föreföll sakna moralisk återhållsamhet. De var mera djuriska än gudomliga. Ja, faktum är att de var helt och hållet lika djur. Män av denna typ förnedrar sin hustru som de har lovat att älska och ha omsorg om. Hon används såsom ett instrument för att tillfredsställa låga och köttsliga böjelser. Ett stort antal kvinnor går med på att vara slavar under syndiga lustar. De håller inte sina kroppar i helgelse och ära. Hustrun behåller inte den värdighet och självrespekt som hon hade före sitt äktenskap. Denna heliga institution skulle ha bevarat och ökat hennes kvinnliga respekt och heliga värdighet. Men hennes rena, upphöjda, gudalika kvinnlighet har blivit förbrukad på de lägre böjelsernas altare. Den har offrats för att behaga hennes make. Hon förlorar snart respekten för sin man, som inte ens har aktning för de instinkter djuren följer. Äktenskapet blir ett bittert ok, ty kärleken dör ut och ofta finner vi att tvivel, själviskhet och hat intar dess plats.
Överdriftens frukt
Ingen man kan verkligen älska sin hustru när hon tålmodigt går med på att bli hans slav och betjäna hans förvända böjelser. I hennes passiva underkastelse, förlorar hon det värde som hon en gång hade i hans ögon. Han ser henne neddragen från allt upphöjt till en låg nivå. Snart kommer han att misstänka, att hon lika fogligt kommer att gå med på att bli förnedrad av någon annan, som av honom själv. Han tvivlar på hennes karaktärsfasthet och renhet, tröttnar på henne och söker nya objekt för att väcka och intensifiera sina fördärvade drifter. Guds lag bryr man sig inte om. Dessa män är värre än djur. De är demoner i mänsklig skepnad. De känner inte till den sanna helgande kärlekens upphöjda och förfinade principer.
Hustrun blir också svartsjuk på sin man och misstänker att om tillfällen skulle ges, skulle han vara lika villig att söka kontakt med någon annan än henne. Hon ser att han inte kontrolleras av samvetet eller av gudsfruktan. Alla dessa heliga barriärer har brutits ned av lustfyllda passioner. Allt som är gudalikt i maken har gjorts till att tjäna den lägre, djuriska lustan.
Världen är fylld med människor av denna sort. Nätta och smakfulla, ja, dyrbara hem är endast kamoflerade helveten. Föreställ dig om du kan, hurudana barn sådana föräldrar kommer att få. Kommer inte barnen att sjunka ännu lägre på skalan? Föräldrarna präglar sina barn med sina egna karaktärer. Därför får de barn som föds av sådana föräldrar ärva från dem sinnets kvalitet, vilket är av den låga, förnedrande sorten. Satan ger näring åt allt som leder till fördärv. Frågan som kommer för oss här är: Skall en hustru känna sig tvungen att visa fullständig lydnad för sin makes krav, när hon ser att ingenting utom de lägre drifterna styr honom, och när hennes förstånd och omdöme är övertygat om att hon skadar sin kropp, vilken Gud har gett henne att äga i helgelse och ära, och att bevara såsom ett levande offer åt Gud?
Det är inte ren, helig kärlek som leder en hustru att tillfredsställa sin makes sinnliga böjelser på bekostnad av hälsa och liv. Om hon äger sann kärlek och vishet söker hon att vända hans sinne bort ifrån tillfredsställandet av de lustfyllda drifterna till högre andliga tankar genom att sysselsätta sig med intressanta andliga ämnen. Det kan hända att det är nödvändigt att ödmjukt och kärleksfullt förklara, även med risk för missnöje, att hon inte kan förnedra sin kropp genom att ge efter för sexuella överdrifter. Hon skulle på ett .fint och mjukt sätt påminna honom om, att Gud har första och största rätten till hela hennes varelse, och att hon inte kan förbise detta krav, eftersom hon måste hållas ansvarig på Guds stora dag. ”V eten I då icke, att eder kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i eder och som I haven undfått av Gud, och att I icke ären edra egna? I ären ju köpta, och betalning är given. Så förhärligen då Gud i eder kropp.” (1 Kor. 6: 19, 20.) ”I ären köpta, och betalning är given; bliven icke människors trälar.” (1 Kor. 7: 23.)
Om hon vill fördjupa sina känslor och i helgelse och ära bevara sin förfinade, kvinnliga värdighet, kan en kvinna göra mycket genom sitt omdömesgilla inflytande för att helga sin make och på så sätt fullfölja sin viktiga kallelse. När hon gör så, kan hon frälsa både sin man och sig själv och på så sätt utföra ett dubbelt verk. I denna sak, som är så ömtålig och svår att handha, är det nödvändigt med mycken vishet och tålamod, såväl som moraliskt mod och fasthet. Kraft och nåd kan erhållas genom bön. Verklig kärlek måste bli hjärtats förhärskande princip. Endast kärlek till Gud och till maken kan vara den rätta grunden för handling.
Om hustrun intar den. attityden, att det är hennes makes förmånsrätt att ha full kontroll över hennes kropp och att forma hennes sinne som det passar hans i varje avseende, och så att det löper i samma riktning som hans eget, då ger hon ifrån sig sin egen individualitet. Hennes identitet förloras och hon går helt upp i sin makes. Hon är blott och bart en robot, som kan påverkas och kontrolleras av hans vilja - en skapelse gjord för hans njutning. Han tänker för henne, beslutar för henne och handlar i hennes ställe. Hon vanärar Gud genom att inta en sådan passiv ställning. Hon har ett ansvar inför Gud, vilket det är hennes plikt att bevara.
När en hustru låter både sin kropp och själ kontrolleras av maken, i det att hon är passiv under hans vilja i allt och offrar sitt samvete, sin värdighet och även sin identitet, då förlorar hon tillfället att utöva ett mäktigt inflytande för det goda, vilket hon kunde använda för att upphöja sin man. Hon kunde uppmjuka hans hårda natur och hennes helgande inflytande kunde utövas på ett sådant sätt att det förfinar och renar, samt leder honom att sträva efter att allvarligt behärska sina drifter och vara mer andligt sinnad, för att de må tillsammans bli delaktiga av gudomlig natur i det att de undkommer den förgängelse som på grund av lustan finns i världen.
Självförnekelse och måttlighet
Inflytandets makt kan vara stor och leda sinnet in på höga och ädla ämnen, i stället för de låga och sinnliga eftergifterna, som det av nåden opåverkade hjärtat helt naturligt söker. Om hustrun känner att hon, för att kunna behaga sin make, måste sänka sig ned till hans plan, och när köttsliga böjelser är den principiella grunden för hans kärlek och det som kontrollerar hans handlingar, då misshagar hon Gud. Hon misslyckas då att utöva ett heliggörande inflytande på sin make. Om hon känner att hon måste underordna sig hans köttsliga passioner utan ett ord av invändning, då förstår hon inte sin plikt varken mot honom eller Gud. Sexuella överdrifter kommer på ett effektivt sätt att fördärva kärleken till ett andligt liv, tömma hjärnan på de substanser sam behövs för att ge näring åt systemet och att på det mest effektiva sätt göra slut på livskraften. Ingen kvinna skulle hjälpa sin make i denna sortens självödeläggelse. Han kommer inte att göra det am han är upplyst och har sann kärlek till honom.
Ju mer de köttsliga begärelserna får härska, desto starkare kommer de att bli och desto häftigare kommer deras kravatt vara. Må gudfruktiga män och kvinnor vakna upp inför sin plikt.
O, att jag kunde få alla att förstå sin plikt mat Gud att bevara sin organism både andligt och fysiskt i den allra bästa kondition för att kunna ge sin Mästare en fullkomlig tjänst. Må den kristna hustrun avhålla sig från att både i ord och handlingssätt uppegga sin makes köttsliga drifter. Många har ingen kraft att förslösa i denna riktning. Från sin ungdam och uppåt har de en försvagad hjärna och har ytterligare tömt sin krapps livskraft genom att tillfredsställa de köttsliga passionerna. Självförnekelse och nykterhet skulle vara det äktenskapliga livets nyckelord.