När sabbaten börjar, borde vi sätta en vakt för oss själva, för våra handlingar och våra ord, annars stjäl vi från Gud genom att använda för vårt eget bruk den tid som helt och fullt är Herrens tid. Vi skulle inte själva göra, och inte heller tillåta att våra barn utför något slags arbete för vårt livsuppehälle eller något arbete som kunde ha gjorts under de sex arbetsdagarna.
Fredagen är förberedelsedagen. tid kan då avskiljas för att göra de nödvändiga förberedelserna för sabbaten genom att både tänka på och samtala om den. Ingenting som från himmelens synpunkt betraktas som ’en överträdelse av sabbaten, skulle lämnas osagt eller ogjort, för att sägas eller göras under sabbatstid. Gud fordrar inte endast att vi skall avhålla oss fån fysiskt arbete på sabbaten, utan att våra sinnen fostras att tänka på andliga ting. Det fjärde budet överträds i verkligheten genom att samtala om världsliga ting eller genom att engagera sig i ett lätt och ytligt samtal. Att tala om något eller allt som vi kan komma att tänka på är att tala våra egna ord. Varje avvikelse från det rätta leder oss in i fångenskap och fördömelse.
Broder P, du borde fostra dig själv att iaktta sabbatens helighet, såsom den framställs i det fjärde budet, och borde göra ansträngningar att höja standarden i din familj och varhelst du genom ditt exempel har sänkt den bland Guds folk. Du borde motverka det inflytande du har haft när det gäller detta, genom att förändra dina ord och dina handlingar. Du har ofta misslyckats i att ”tänka på sabbatsdagen och helig hålla den”.
Du har ofta glömt, och har talat dina egna ord på Guds heliga dag. Du har inte varit på din vakt utan har på sabbaten förenat dig med icke-kristna i samtal om vanliga, dagliga samtalsfrågor sådana som vinster och förluster, arbetsproblem och livsvillkor. Genom ditt exempel har du skadat ditt inflytande. Du behöver förändra dig.
De som inte är helt omvända till sanningen låter ofta sina sinnen fritt syssla med världsliga affärer och även om de må vila från fysiskt arbete på sabbaten, talar de om vad som rör sig i deras sinnen. Allt detta är att överträda sabbatsbudet. Om sinnet sysselsätts med världsliga ting, då kommer vårt tal att uppenbara detta, ty det hjärtat är fullt av, det talar munnen.
Guds tjänares ansvar
Guds tjänare skulle särskilt i detta avseende vara föredömen. På sabbatsdagen skulle de samvetsgrant hålla sig till samtal om religiösa ämnen - om sanningen för vår tid, våra nu varande plikter, det kristna hoppet. Vi kan också samtala om det som i samband därmed vålla bekymmer, prövningar, strider och även tvivel och om att det finns hopp om att till sist över vinna samt den lön vi kommer att få. Jesu tjänare skulle stå upp för att tillrättavisa dem som inte tycks komma ihåg att helighålla sabbatsdagen. De skulle vänligt och allvarligt tillrättavisa dem som inlåter sig i värdsligt samtal på sabbaten, och på samma gång gör anspråk på att vara bland dem som firar sabbaten. De skulle uppmuntra andra att syssla med andliga ting och hängivet tänka på Gud på hans heliga dag.
Att sova ifatt
Ingen borde känna sig fri att använda helig tid på ett onyttigt sätt. Det är misshagligt för Gud nåå sabbatsfirare sover under större delen av sabbaten. De vanärar sin Skapare nar de gör så, och genom sitt exempel säger de att de sex dagarna är så dyrbara för dem, att de inte har tid att vila. De måste tjäna pengar, även om de berövar sig själva behovet av vila, vilket de måste ta igen på den heliga tiden. Därefter ursäktar de sig själva genom att säga: ”Sabbaten gavs får att människan skulle få vila. Jag vill inte frånta mig den vila Jag behöver genom att gå till en gudstjänst, ty jag behöver vila.” Sådana personer använder den heliga dagen på ett felaktigt sätt. De skulle, i synnerhet på den dagen, intressera sina familjer för att helighålla sabbaten och samlas i Guds hus till hon, om det at få eller många där, hur det än må vara. De skulle använda åm tid och sina krafter till andliga övningar, för att det gudomliga inflytandet, som vilar över sabbaten, må följa dem under hala veckan. Av alla veckans dagar är ingen så lämplig for andliga tankar och känslor som sabbatsdagen.
Det visades för mig att hela himmelen var intresserad av att se på och följa dem som helgar sabbaten enligt det fjärde budet och helighåller den. Änglarna lade märke till deras intresse och höga aktning för denna gudomliga institution. De som höll Herren Gud helig i sina hjärtan genom andligt tankesatt och de som sökte att fylla de heliga sabbatstimmarna med det allra bästa de förmådde och ära Gud genom att kalla sabbaten sin lust - dessa välsignade änglarna särskilt med ljus och hälsa, och en särskild kraft gavs till dem. Men 3. andra sidan vände änglarna sig bort från dem som misslyckades med att uppskatta Guds dags helighet, och tog från dem deras ljus och kraft. Jag såg dem överskuggade av mörker, missmod och ofta sorgsna. De kände bristen av Guds Ande.