En av de starkaste frestelser som människan måste möta är på aptitens område. Mellan själen och kroppen finns det en mystisk men underbar relation. Kropp och sinne påverkar varandra. För att utveckla en sund kropp är det nödvändigt att varje del i kroppen fungerar på bästa sätt. Att uppnå detta ideal borde vara vår främsta strävan i livet. Att försumma kroppen är att försumma sinnet. Det kan inte vara till Guds ära när hans barn självförvållat har sjuka kroppar och obalanserade sinnen. Att ge efter för smaken på bekostnad av hälsan är att ogudaktigt missbruka våra sinnen. De som äter eller dricker i övermått förslösar sin fysiska energi och försvagar sin moraliska kraft. De kommer att få uppleva den vedergällning som följer av att överträda de fysiska lagarna.
Världens Återlösare visste att eftergift för aptiten skulle föra med sig fysisk kraftlöshet och försvaga förnimmelseorganen så att de heliga och eviga tingen inte skulle kunna uppskattas eller urskiljas. Kristus visste att världen var förlorad i frosseri och att denna eftergift skulle fördärva de moraliska krafterna. När aptitens makt var så stark över människosläktet att den evige Gudens Son i människans ställe måste fasta i nästan sex veckor för att bryta denna makt, vilken ansträngning ligger då inte framför kristna för att kunna segra såsom Kristus segrade! Styrkan i frestelsen att ge efter för en förvänd aptit kan mätas endast med Kristi outsägbara ångest i den långa ökenfastan.
Kristus visste att om han med framgång skulle kunna slutföra frälsningsplanen måste han börja återlösningsverket just där människans misslyckande började. Adam föll genom eftergift för aptiten. För att inpränta hos människan hennes ansvar att lyda Guds lag, började Kristus återlösningens verk genom att förbättra människans fysiska vanor. Det moraliska förfallet och människorasens degenerering beror huvudsakligen på att man låtit aptitens makt råda.
Det vilar ett tungt ansvar på alla, i synnerhet på Guds tjänare, att vinna seger över aptiten. Deras användbarhet skulle vara mycket större om de hade kontroll över sin aptit och sina passioner, och deras mentala och moraliska krafter skulle vara starkare om de kombinerade fysiskt arbete med mentala ansträngningar. Med strikta vanor och kombinerat mentalt och fysiskt arbete, kunde de arbeta mera och bevara sinnets klarhet. Om de ville slå in på en sådan väg, skulle deras tankar och ord flyta lättare, och deras religiösa aktivitet skulle vara fylld av mera entusiasm och göra större intryck på deras lyssnare.
Omåttlighet i mat och dryck
Omåttlighet i mat och dryck, även av sund mat, har ett nedbrytande inflytande på hela kroppen och avtrubbar vårt intellekts och våra känslors rörlighet. Strikt återhållsamhet; att äta och dricka är i högsta grad nödvändig för att bevara hälsan och för att hålla kroppens alla funktioner vid god vigör. Strikta vanor, kombinerade med muskelövningar och sinnets träning, kommer att bevara både den mentala och fysiska kraften, och ge uthållighet åt dem som är engagerade i predikotjänsten, redaktörstjänsten och alla andra som har stillasittande arbeten. Med tanke på vår bekännelse av hälsoreformen, äter vi alltför mycket. Eftergift för aptiten är den största orsaken till den fysiska och mentala kraftlösheten, och är själva grunden till den svaghet som är så tydlig överallt.
Omåttligheten börjar vid vårt bord vid användning av ohälsosam mat. Efter en tid, genom att fortsätta på eftergiftens väg, blir matsmältningsorganen försvagade, och den mat som intas tillfredsställer inte aptiten. Ohälsosamma förhållanden grundläggs och smyger fram ett krav efter mera stimulerande mat. Te, kaffe och köttmat åstadkommer en omedelbar effekt. Under inflytande av dessa gifter retas nervsystemet. I vissa fall, åtminstone för stunden, stimuleras intellektet och tankeverksamheten tycks bli livligare. Därför att dessa stimulantia för stunden åstadkommer sådana tillfredsställande resultat, drar många slutsatsen, att de verkligen behöver dem och fortsätter att använda dem. Men det kommer alltid en reaktion. Just därför att nervsystemet har retats i onödan, har det för nuet lånat kraft, som skulle ha bevarats för framtida behov. Allt detta tillfälliga uppiggande av organismen följs av depression. Lika mycket som dessa stimulantia tillfälligt piggar upp, lika stort kommer underskottet att vara på de retade organen efter att stimulansen har förlorat sin kraft. Aptiten lärs att kräva något starkare som bevarar och ökar den önskade retningen, till dess att tillfredsställandet av begären blir en vana och det finns ett oavbrutet behov av starkare stimulantia såsom tobak, vin och sprit. Ju mer man ger efter för aptiten, desto oftare kommer kraven och desto svårare blir den att kontrollera. Ju kraftlösare organismen blir, desto större blir behovet av onaturliga stimulantia. När passionen för dessa ting ökar, undertrycks viljan, så att det inte längre finns kraft att säga nej till dessa onaturliga krav.
Den enda trygga vägen
Det finns endast en säker väg att följa, och det är att inte vidröra, inte smaka, inte ta befattning med te, kaffe, vin, tobak, opium och alkoholhaltiga drycker. Det är nödvändigt för vår generations människor att be om Guds nåd och hjälp för att stå emot Satans frestelser och inte ge efter för den förvända aptitens krav som nu är dubbelt så stor som den var för några generationer sedan. Men den nuvarande generationen har mindre kraft till självkontroll än de hade som levde på den tiden. De som har gett efter för aptitens krav och för dessa stimulantia har överfört sin förvända aptit och sina passioner till sina barn, och därför behövs det större moralisk kraft att stå emot omåttligheten i alla dess former. Den enda fullkomligt trygga väg som vi kan följa är att vara avhållsamma och inte ta risken att gå in på farornas väg.
Det stora syftet med att Kristus uthärdade den långa fastan i öknen var att undervisa oss om nödvändigheten av självförnekelse och måttlighet. Detta skulle börja vid våra bord och borde strikt genomföras i allt som angår livet. Världens Frälsare kom från ’himmelen för att hjälpa människan i hennes svaghet, och för att ge henne kraft att besegra aptiten så att hon skulle kunna bli segervinnare på varje punkt.
Många föräldrar lägger grunden till sina barns smak och formar deras aptit. De lär dem att tycka om köttmat och att dricka te och kaffe. Den starkt kryddade köttmaten samt teet och kaffet, som en del mödrar uppmuntrar sina barn att använda, bereder vägen för dem att kräva starkare stimulantia såsom tobak. Användningen av tobak förbereder aptiten för sprit och tobaks- och spritbruket försämrar ständigt organismen.
Om den kristnes moraliska känsla kunde väckas när det gäller att vara måttlig i allt, skulle de genom sitt exempel hjälpa dem som har en svag karaktär, att motstå aptitens krav. Om vi rätt förstod, att de vanor vi formar i detta livet, kommer att påverka våra eviga intressen, och att vårt eviga mål beror på strikta vanor, borde vi arbeta med det målet i sikte och vara måttliga med mat och dryck. Genom vårt föredöme och våra personliga ansträngningar kan vi vara medel till att frälsa människor från onykterhetens förfall, brott och död. Våra systrar kan göra mycket när det gäller detta stora arbete för andras frälsning genom att duka bordet med endast hälsosam och närande mat. De kan använda sin dyrbara tid att utveckla sina barns smak och aptit, till att forma sunda vanor i allt, och uppmuntra till självförnekelse och kärlekens omtanke för andras bästa.
Trots det exempel som Kristus gav oss i frestelsens öken, genom att förneka aptiten och besegra dess kraft, finns det många kristna mödrar som genom sina exempel och genom den undervisning de ger sina barn förbereder dem att bli frossare och vindrinkare. Barnen tillfredsställer oftast sin smak genom att äta det de tycker om utan hänsyn till hälsan. Det finns många barn som fostras till läckergommar från sitt småbarnsstadium. Genom att ge efter för sin aptits krav, får de redan i sin tidiga ålder dålig matsmältning. Eftergift för den förvända aptiten och omåttlighet i sättet att äta växer i samma takt som de växer, och förstärks i samma takt som de blir starkare. Mental och fysisk vigör offras genom föräldrarnas eftergifter. En smak formas för vissa födoämnen som de inte kan få någon riktig näring av, utan endast är till skada. När organismen på så sätt ansträngs blir hela kroppskonstitutionen kraftlös.
Nyttan av fysiska övningar
Predikanter, lärare och studerande borde tänka på vikten av fysisk träning i frisk luft. De försummar denna plikt, som är så nödvändig för att bevara hälsan. De anstränger sina sinnen med bokliga studier och äter den mängd som skulle passa för en grovarbetare. Följden blir att de blir korpulenta, därför att cirkulationen hämmas. Andra blir tunna och magra, kraftlösa och svaga därför att deras vitala kraft har förbrukats för att göra sig av med allt för mycket mat. Levern blir uttröttad och ur stånd att utskilja all orenhet ur blodet, och sjukdom blir följden. Om fysisk övning kombinerades med mental fostran, skulle blodet flyta snabbare, hjärtat fungera perfekt och orenheter skulle skiljas ut och nytt liv och ny vigör skulle komma hela kroppen till del.
När predikanters, lärares och studerandes sinnen ständigt upptas av studier är de intellektuellt och psykiskt hårt ansträngda, medan de fysiskt är inaktiva. De mentala organen slits och överansträngs, medan musklerna förlorar sin vigör på grund av brist på arbete. Det finns ingen orsak till att inte öva musklerna genom fysiskt arbete, därför att ansträngning tycks vara besvärlig.
Herrens tjänare skall vara föredömen
Kristi tjänare, som bekänner sig vara hans representanter, borde följa hans exempel, och framför alla andra visa absolut avhållsamhet. Genom ett liv i självförnekelse, självuppoffring och aktiv välgörenhet borde de ställa Kristi liv och hans föredöme från inför folket. Kristus besegrade böjelserna i människans ställe, och i hans ställe skall Guds tjänare vara föredömen, värdiga att efterlikna. De som inte inser nödvändigheten av att försöka vinna seger över aptiten, kommer även att misslyckas att vinna andra dyrbara segrar som de skulle kunna ha vunnit. I stället blir de slavar under begären. Därigenom kommer de som bor på jorden att fylla ogudaktighetens bägare.
De som förkunnar den sista varningens budskap för världen, ett budskap som avgör människans slutmål, borde i sina liv praktiskt tillämpa de sanningar de predikar för andra. De skulle vara föredömen när det gäller att äta och dricka, och i sin rena vandel och sitt uppförande. Frosseri, eftergift för de lägre passionerna och allvarliga synder göms under helighetens mantel av många bekännande Kristi representanter ut över världen. Det finns människor med utomordentlig naturbegåvning, som inte uträttar hälften av vad de skulle ha kunnat göra om de hade varit återhållsamma i allt. Eftergift för begär och böjelser fördunklar deras sinnen, förminskar deras fysiska kraft och försvagar deras moraliska styrka. Deras tankar är inte klara. Deras ord uttalas inte med kraft och levandegörs inte av Guds Ande på ett sådant sätt att de kan nå sina åhörares hjärtan.
Våra första föräldrar förlorade Eden genom eftergift för aptiten, och vått enda hopp att återvinna Eden är genom ett bestämt förnekande av aptit och böjelser. Måttlighet när det gäller kosten och kontroll över alla böjelser kommer att bevara intellektet och ge mental och moralisk vigör, samt få människorna att lägga alla sina förmågor under högre makters kontroll och kunna skilja mellan rätt och orätt - mellan det heliga och det profana. Alla som har en sann förnimmelse av det offer Kristus gav då han lämnade det himmelska hemmet och kom till denna värld för att genom sitt eget liv visa människan hur hon kan stå emot frestelsen, kommer att med glädje förneka jaget och välja att ta del med Kristus i hans lidanden.
Kontrollerad av ett upplyst samvete
Herrens fruktan är vishetens begynnelse. De som segrar på samma sätt som Kristus segrade, måste ständigt vara på vakt mot Satans frestelser. Begär och böjelser skulle kontrolleras av ett upplyst samvete, så att intellektet kan förbli ofördärvat och uppfattningsförmågan klar, så att Satans sätt att arbeta och hans snaror inte tolkas som Guds försyn. Många längtar efter segervinnarens slutliga lön, men är inte villiga att uthärda möda, fattigdom och självförnekelse på samma sätt som Återlösaren gjorde. Det är endast genom lydnad och ständig ansträngning som vi kan segra såsom Kristus segrade.
Eftergift för aptiten kommer att visa sig betyda ruin för tusenden, medan de, om de hade segrat på denna punkt, skulle haft moralisk kraft att besegra varje annan Satans frestelse. De som är slavar under begären kommer att misslyckas i att få en fullkomlig kristen karaktär. Människans ständiga överträdelse under sex tusen h har fört med sig sjukdom, lidande och död. Och när vi närmar oss tidens slut kommer Satans frestelse, att förmå oss att ge efter för våra böjelser, att bli starkare och mycket svårare att övervinna.
Börja i hemmet. Fostran till återhållsamhet måste börja i våra familjer och vid våra bord. Mödrarna har ett viktigt arbete att utföra. Genom korrekt disciplin och undervisning kommer barnen att kunna klara nästan vilken position som helst och även kunna hedra och glädja sig h hemmets uppgifter.
Moderns arbete är mycket viktigt och heligt. Hon skulle redan från vaggan lära sina barn självförnekelse och självkontroll. Om hon ägnar det mesta av sin tid åt denna degenererade tids modenycker, kläder och sällskapsliv, Hr hennes barn inte den utbildning som är nödvändig för att de skall kunna forma en riktig karaktär. En kristen moders bekymmer skulle inte endast röra sig om de yttre tingen, utan i första hand gälla att hennes barn blir fysiskt och moraliskt välutvecklade.
Många mödrar som begråter den omåttlighet som existerar överallt ser inte djupt nog för att finna grundorsaken. De tillreder dagligen en mängd maträtter som kryddas starkt, vilka frestar aptiten och uppmuntrar till att äta för mycket. Det amerikanska folkets matbord dukas i regel med rätter som är tillredda på ett sådant sätt att de lägger grunden till omåttlighet. Aptiten är den förhärskande faktorn hos den större delen av folket. Den som ger efter för aptiten och äter för ofta av dessutom ohälsosam mat, försvagar sin förmåga att motstå begär och böjelser även i andra avseenden, i samma proportion som han stärker sina böjelser till oriktiga matvanor. Hos alla mödrar borde inpräntas deras ansvar inför Gud och människor att ge samhället barn med väl utvecklad karaktär. Människor som kommer in på händelsernas scen med fasta principer, har förberetts för att kunna stå obefläckade mitt i denna vår fördärvade tids moraliska orenhet. (Band 3, sid. 562, 563, 1875.)
Eftersom vårt sinnes hälsotillstånd står i direkt proportion till vår livskraft, hur noga skulle vi då inte vara att se till att vi aldrig använder varken stimulantia eller narkotika!
Tobaken är ett långsamt verkande, lömskt gift, och dess effekt på organismen är svårare att rensa bort ur kroppen än spritens: Vilken kraft har en tobaksslav att förhindra en ökande omåttlighet? Det måste bli en revolution i vår värld när det gäller tobaksfrågan innan yxan läggs till roten på trädet. Vi går frågan ännu närmare. Te och kaffe ökar kravet på starkare stimulantia såsom tobak och sprit. Vi går ännu närmare, till våra dagliga måltider och de bord som dukas i våra kristna hem. Praktiseras måttlighet i allt? Genomförs där de reformer \ som är nödvändiga för hälsa och lycka?
Varje sann kristen måste ha kontroll över sin aptit och sina begär. Om han inte är fri från begärens fångenskap och slaveri kan han inte vara en sann och lydig Kristi tjänare. Det är eftergift för aptiten och böjelserna som gör sanningen ineffektiv. Det är omöjligt för sanningens ande och kraft att helga människan till själ, kropp och ande, när aptiten och böjelserna kontrollerar henne. (Band 3, sid. 569, 570, 1875.)
Alla borde bevaka sina sinnen, annars vinner Satan seger över dem, ty dessa är själens tillfartsvägar. (Band 3, sid. 507, 1875.)
Som ett folk bekänner vi oss vara reformivrare, ljusbärare i världen, och Guds trogna vittnen för att bevaka varje tillfartsväg på vilken Satan kan komma in med sina frestelser att förvända våra böjelser. Vårt exempel och vårt inflytande måste vara en makt inom reformarbetet. Vi måste avhålla oss från varje vana som kan fördunkla samvetet och uppmuntra frestelsen. Vi får inte öppna någon dörr som kan ge Satan tillträde ti1l våra sinnen. Vi är skapade till Guds avbilder. Om alla var på sin vakt, skulle vi inte tillåta sådana dörrar att öppnas, som sker genom det måttliga användandet av s.k. oskadliga viner och ciderdrycker, utan dryckenskapens breda väg skulle då avstängas. Vad som behövs i varje samhälle är orubbliga föresatser och en vilja att inte vidröra, inte smaka, inte befatta sig med. Då skulle nykterhetsreformationen bli stark, permanent och genomgripande. (Band 5, sid. 368, 1875.)