Det har funnits alltför mycken ,splittring i . . . . . . . . . .. När nya idéer framkommer så är det några som fattar intresse för den mindre väsentliga delen av sanningen. Varje människa borde vara på sin vakt när det finns villfarelser på gång, som är avsedda att leda bort från sanningen. Det finns de som alltid är redo att se och höra allt som är nytt och egendomligt, och i de stora städerna har själafienden rikligt av sådana saker som får mångas nyfikenhet att flamma upp och hålla sinnena borta från de stora och heliga sanningar som har getts för den yttersta tiden.
När det gäller varje ny religiös företeelse finns det en del som försummar att genom sin närvaro och sitt inflytande till fullo ’Stödja den minoritet som tror och håller fast vid en impopulär sanning, och resultatet blir ’svaghet i församlingen, där det borde finnas styrka. Satan använder olika medel för att förverkliga sina avsikter, och om han under en populär religiös förklädnad kan leda bort de vacklande och ovarsamma från sanningens väg, så har han uträttat mycket genom att splittra Guds folk. Denna skiftande entusiasm i väckelsen som kommer och går likt tidvattnet, har ett bedrägligt yttre som bedrar många ärliga personer till att tro, att det är Herrens sanna Ande. Detta mångdubblar skaran av omvända. De som har ett lättpåverkat sinne, de svaga och eftergivna flockas kring dess fana, men när vågen drar sig tillbaka, finner man att de fastnat på stranden. Låt er inte luras av falska lärare och inte heller av tomma ord. Ni kan vara övertygade om att själafienden har många behagliga falska rätter som passar allas aptit.
Det kommer alltid att finnas uppflammande meteorer, men den ljussvans de lämnar efter sig slocknar omedelbart i ett mörker, som är tjockare än någonsin förut. Dessa sensationella religiösa rörelser som skapas av att man berättar anekdoter och framställer excentriska och egendomliga ting är alltsammans ett ytligt arbete och de av våra trogna som charmeras och bedåras av dessa ljusblixtar kommer aldrig att bygga upp Guds verk. De är redo att dra sitt inflytande tillbaka vid minsta anledning och förleder andra att gå till dessa sammankomster där de hör sådant som försvagar själen och för med sig sinnets förvirring. Det är detta tillbakadragande av intresset för arbetet som gör att Guds verk avmattas. Vi måste vara fasta i tron och får inte vackla. Vi har vårt arbete framför oss, att låta sanningens ljus som har uppenbarats för oss i Guds lag, lysa upp andras sinnen och leda dem ut ur mörkret. Detta arbete kräver fasthet, uthållighet, energi och en fast föresats att lyckas.
Ståndaktighet behövs
Det finns en del i församlingen som behöver klänga sig fast vid trons klippa, förankra sig och finna sin plats på klippgrunden, i stället för att driva omkring i känslornas ytskikt och handla efter impulser. Det finns, andliga krymplingar i församlingen. De har själva gjort ’sig till invalider och deras andliga svaghet är en följd av deras vingliga kurs. De kastas hit och dit av de vindkast som förekommer i lärofrågor, och är ofta förbryllade och kommer in i ovisshet därför att de drivs enbart av känslor. De är sensationskristna, hungrar alltid efter någonting nytt och annorlunda. Egendomliga läror förvirrar deras tro och därför är de värdelösa i sanningens verk.
Gud söker efter stabila människor med fasta avsikter, som man kan lita på i tider av faror och prövningar, som är fast grundade och rotade i sanningen på samma sätt som de eviga klipporna, människor som inte kan rubbas varken till höger eller vänster, men som är i rörelse framåt och då alltid åt rätt hål1. Det finns en del som man i tider av religiös fara alltid kan finna i fiendens led, ty om de har något inflytande så är det alltid på fel sida. De känner sig inte moraliskt förpliktade till att ge all sin styrka för den sanning de bekänner. Sådana kommer att få lön efter sina gärningar.
De som gör endast litet för människors frälsning, och för att bevara sig själva rättfärdiga inför Gud, kan endast uppnå liten andlig styrka. Vi behöver ständigt använda den kraft vi har så att den utvecklas och förökas. Liksom sjukdom ofta är en följd av överträdelse av naturens lagar, så är andlig nedgång en följd av överträdelse av Guds lag. Och dock kan dessa överträdare göra anspråk på att helighålla alla Guds bud.
Vi måste komma närmare Gud, leva i en innerligare gemenskap med. himmelen, och i vårt dagliga liv praktisera lagens principer i minsta detalj om vi skall kunna vara andligen friska. Gud har gett sina tjänare pund som skall användas till hans ära, inte vara obrukade eller förslösas. Han har gett oss ljus och kunskap om sin vilja som vi skall ge till andra, och genom att ge blir vi levande ljusbärare. Om vi inte använder vår andliga kraft blir vi svaga, precis som lemmarna i kroppen blir kraftlösa när någon en längre tid tvingas vara overksam. Krafterna utvecklas genom att användas.
Betjäna andra
Ingenting ger större andlig kraft och större tillväxt av allvaret och djupet i våra känslor än att besöka och hjälpa sjuka och missmodiga, att hjälpa dem att ,se ljuset och fästa deras tro på Jesus. Det finns obehagliga uppgifter som någon måste utföra, annars kommer människor att gå förlorade. Kristna skall finna välsignelse i att göra sådana plikter hur obehagliga de än må vara. Kristus tog på sig den motbjudande uppgiften att komma från renhetens och den ojämförbara härlighetens boningar för att som en människa bo bland människor i en värld som var förmörkad av brott, våld och ogudaktighet. Han gjorde detta för att frälsa människor, och skulle de som är föremål för en sådan förunderlig kärlek och ojämförlig nedlåtelse ursäkta ett liv i självisk maklighet? Skall de välja vad ’som behagar dem och följa sina egna böjelser och låta människor förgås i mörker därför att de själva kommer att möta besvikelser och törnar om de arbetar för människors frälsning? Kristus betalade det oändliga priset för människans återlösning. Skall hon då säga: ”Min Herre, jag våI inte arbeta i din vingård. Jag ber dig, ta emot min ursäkt?”
Gud kallar på de makliga i Sion att stå upp och göra något. Vill de inte lyssna till Mästarens röst? Han önskar bedjande, trogna arbetare som sår vid alla vatten. De som arbetar på sådant sätt kommer att förvånas över att finna hur prövningar som bärs med bestämdhet i Jesu namn och kraft, ger trons fasthet och förnyat mod. På den ödmjuka lydnadens väg, finns trygghet och kraft, tröst och hopp. Men lönen kommer slutligen att gå förlorad för dem som inte gör något för Jesus. Svaga händer kommer att vara oförmögna att hålla sig fast vid den Mäktige, och svaga knän orkar inte hålla sig upprätta på motgångens dag. Bibelläsare och kristna arbetare skall få en härlig lön och få höra orden: Väl gjort, ”du gode och trogne tjänare. . . gå in i din herres glädje”. (Matt. 25:21.)