Vägledning För Församlingen I

Kapitel 98

Guds buds helighet

[ AUDIO ]

Högt aktade broder K! I januari 1875 visades för mig att det finns hinder i vägen för församlingens andliga tillväxt. Guds Ande har bedrövats därför att många inte har det rätt ställt i sitt hjärta och i sitt liv. Deras trosbekännelse harmonierar inte med deras gärningar. Jehovas heliga vilodag helighålls inte som den borde. Varje vecka rövar man gränstimmarna till ’sabbaten från Gud. De timmar ’som skulle användas till bön och meditation används till världsliga sysslor.

Gud har gett oss sina bud, inte endast för att tro på dem, utan även lyda dem. När den store Jehova hade lagt jordens grundvalar och klätt hela jorden i en skön dräkt och fyllt den med sådant som var användbart för människan - när han hade skapat alla undren på land och i hav - instiftade han sabbatsdagen och gjorde den helig. Gud välsignade och helgade den sjunde dagen, därför att han vilade på den efter ,skapelsens alla underbara verk. Sabbaten gjordes för människans skull, och därför önskar Gud att vi skall lägga bort arbetet på den dagen, precis som han själv vilade efter de sex skapelsedagarnas arbete.

När de som har vördnad för Jehovas bud fått ljus angående fjärde budet i dekalogen, kommer de att lyda det utan att fråga om sådan lydnad är möjlig eller passande. Gud skapade människan till sin egen avbild och på så sätt gav han henne ett föredöme i att helighålla den sjunde dagen, som han har helgat och gjort helig. Han avsåg att människan på den dagen skulle tillbedja honom och inte engagera sig i vardagliga sysslor. Ingen som ringaktar det fjärde budet sedan han fått ljus över sabbatssanningen, kan vara utan skuld inför Guds ansikte.

Broder K, du erkänner Guds krav när det gäller att fira sabbaten, men dina gärningar överensstämmer inte med din trosbekännelse. Du lägger ditt inflytande på de otroendes sida lika mycket som du överträder Guds bud. När dina timliga omsorger kräver din uppmärksamhet, överträder du utan att tveka det fjärde budet. Du gör helighållandet av Guds lag till en bekvämlighetsfråga, att vara lydig eller olydig allt eftersom dina affärer eller böjelser kräver. Detta är inte att ära sabbaten som en helig instiftelse. Du bedrövar Guds Ande och vanärar din Återlösare genom att följa en sådan vårdslös väg.

Delvis lydnad accepteras inte

Ett delvis helighållande av sabbats budet accepteras inte av Herren och har en skadligare effekt på syndares sinnen än om du inte alls bekände dig vara en sabbatsfirare. De upptäcker att ditt liv motsäger din tro och förlorar därför tron på kristendomen. Herren menar vad han säger, och man kan inte ostraffat åsidosätta hans befallningar. Adams och Evas exempel i lustgården borde vara en tillräcklig varning för oss mot varje olydnad av den gudomliga lagen. Våra första föräldrars synd att lyssna till fiendens skenfagra frestelser förde skuld och sorg över världen och ledde till att Guds Son måste lämna himmelens kungliga boningar för att inta en ringa plats här på jorden. Han blev utsatt för skymf, förkastelse och korsfästelse av just dem som han kom för att välsigna. Vilket oändligt offer åtföljde inte olydnaden i Edens lustgård. Himmelens Majestät offrades för att frälsa människan från straffet för hennes överträdelse.

Gud kommer inte lättare att ha överseende med överträdelse av hans lag nu än då han uttalade domen över Adam. Världens Frälsare höjer sin röst i protest mot dessa som betraktar de gudomliga buden med vårdslöshet och likgiltighet. Han säger: ”Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.” (Matt. 5: 19.) Vårt liv undervisar andra om vi är helt för eller emot sanning.. en. Om dina gärningar tycks försvara syndaren i hans synd, om ditt inflytande ’Stöder överträdelse av Guds bud, då är du inte endast själv skyldig, men såsom ett resultat därav är du också till en viss grad ansvarig för andras fel.

I själva begynnelseorden till det fjärde budet säger Gud: ”Tänk på”, eller enligt den engelska versionen ”Kom ihåg”, därför att han vet, att människan i mångfalden av sina omsorger och bekymmer, skulle komma att frestas att underlåta att följa lagens fulla krav, eller att hon lätt under trycket av de världsliga sysslorna skulle glömma dess heliga betydelse. ”Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor.” (2 Mos. 20: 9), vilket innebär livets vanliga sysslor till världslig fördel eller nöje. Dessa ord är mycket tydliga, de kan inte missförstås.

Broder K, hur vågar du riskera att överträda så allvarliga och viktiga bud? Har Herren gjort ett undantag så att du är befriad från den lag som hau har gett till världen? Utelämnas dina överträdelser i minnesboken? Har han kommit överens med dig att ursäkta din olydnad när folkslagen ska],] stå inför hans dom? Låt dig inte för ett ögonblick luras av den tanken att din synd inte kommer att ge ett rättvist straff. Dina överträdelser kommer att bedömas efter måttstocken, därför att du har haft ljuset och ändå levt i direkt strid mot det. ”Den tjänare, som hade fått veta sin herres vilja, men icke redde till eller gjorde efter hans vilja, han skall bliva straffad med många slag.” (Luk. 12: 47.)

Gud har gett människan sex dagar då hon kan utföra sitt arbete och göra sina vardagliga sysslor, men han gör anspråk på en dag, som han har satt åt sidan och helgat. Han har gett människan en dag då hon kan vila från sitt arbete och ägna sig åt tillbedjan och föröka sina andliga erfarenheter. Vilken uppenbar skymf är det inte när människan stjäl en av Herrens helgade dagar och använder den för sina egna själviska avsikter!

Det är den största förmätenhet att våga sig på en kompromiss med den Allsmäktige för att vinna små och obetydliga timliga fördelar. Det är en lika flagrant överträdelse av lagen att då och då använda sabbaten för världsliga intressen, som att fullständigt förkasta den, ty det gör Guds bud till en bekvämlighetsfråga. ”Jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud”, hördes i dundret från Sinai. Ingen delad lydnad, inga splittrade intressen, accepteras av honom som förklarar att han ”hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig, men som gör nåd med tusenden, när man älskar mig och håller mina bud”. Det är ingen ringa sak att röva från en granne, och stor skam kommer över den som befunnits skyldig till en sådan handling, dock kan den som skulle avsky att lura sin medmänniska, utan skamkänsla beröva sin himmelske Fader den tid han har välsignat och satt åt sidan för ett särskilt ändamål.

Min käre broder, dina gärningar är i disharmoni med din trosbekännelse och din enda ursäkt är att det är obekvämt. Guds tjänare har fordom fått ge sina liv på grund av sin tro. Din väg harmonierar dåligt med de kristna martyrernas, som led av hunger och törst, tortyr och död, hellre än att ge avkall på sin religion eller uppge sanningens principer.

Tro och lydnad

Det står skrivet: ”Mina bröder, vartill gagnar det, om någon säger såg hava tro, men icke har gärningar? Icke kan väl tron frälsa honom?” (Jak. 2: 14.) Varje gång du använder dina händer för att arbeta på sabbatsdagen, förnekar du i princip dån tro. Bibeln lär oss, att tro utan gärningar är död, och att vittnesbördet även människas liv visar världen om hon är trogen sin bekännelse eller inte. Ditt handlingssätt förminskar aktningen för Guds lag hos dina världsliga vänner. Det säger till dem: ”N, kan lyda buden, eller ni kan låta bli. Jag tror att Guds .Jag på ett sätt är bindande för människorna, men när det verkligen gäller är inte Herren så noga angående den stränga efterlevnaden av dess föreskrifter och en tillfällig överträdelse straffar han å sin sida inte så hårt.”

Många ursäktar sin överträdelse av sabbatsbudet genom att hänvisa till ditt exempel. De resonerar som så, att om en så god människa som tror att den sjunde dagen är sabbat kan utföra världsliga sysslor på den dagen när omständigheterna tycks kräva det, kan de också göra det utan någon fördömelse. Många människor kommer i domen att ursäkta sin olydnad mot Guds lag genom att peka på ,ditt inflytande. Även om detta inte kan vara någon ursäkt för deras synd, kommer det ändå att vara en fruktansvärd anklagelse mot dig.

Gud har talat och han menar att människan skall lyda. Han frågar inte om det är passande att göra det. Livets och härlighetens Herre frågade inte om det var behagligt eller trevligt når han lämnade ’sin höga och ansvarsfyllda ställning för att bh en man som var förtrogen med sorg och lidande och som påtog sig vanära och död för att befria människan från olydnadens konsekvenser. Jesus dog, inte för att frälsa människan i hennes synder, utan från hennes synder. Människan måste lämna sina felaktiga vågar, följa Kristi exempel, ta sitt kors på sig och följa honom, förneka sig själv och lyda Gud, vad det än måtte kosta.

Jesus sade: ”Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.” (Matt. 6: 24.) Om vi är Guds sanna tjänare, borde vi inte i vårt sinne ifrågasätta om vi skall lyda hans bud, eller rådfråga våra timliga intressen. Om de som tror på sanningen inte uppehålls av sin tro i dessa jämförelsevis fridfulla dagar, vad ,skall då uppehålla dem när det stora provet kommet och befallningen går ut mot alla dem som inte vill tillbedja vilddjurets bild och ta dess märke på sin panna och sina händer? Denna allvarliga stund är inte långt borra. I stället för att bli svaga och obeslutsamma, borde Guds folk samla kraft och mod för denna nödens tid.

Jesus, vårt stora föredöme, lärde oss genom sitt liv och sin död den ’strängaste lydnad. Han dog, rättfärdig för de orättfärdiga, oskyldig för de skyldiga, för att Guds lags ära skulle bevaras och människan inte fullständigt förgås. Synd är över. trädelse av lagen. Om Adams synd medförde sådant obeskrivligt elände, ,som krävde Guds käre Sons offer, vad kommer då deras straff att bli, som ser sanningens ljus, men ändå ringaktar Herrens fjärde bud?

Omständigheterna är ingen ursäkt

Omständigheterna kommer inte att berättiga någon att arbeta på sabbaten för att få världslig vinning. Om Gud ursäktar en människa, måste han ursäkta alla. Varför kan inte broder L. som är en fattig man, arbeta på sabbaten för att tjäna pengar till sin familjs uppehälle, när han därigenom bättre skulle kunna försörja sin familj? Varför ,skulle inte andra bröder, eller vi alla, helighålla sabbaten när det är passande att göra det? Rösten från Sinai ger oss svaret: ”Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor; men på den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat.” (2 Mos. 20: 9, 10.)

Fel begångna av dem som tror på sanningen leder till stor svaghet i församlingen. De är ’stötestenar på syndarnas väg och hindrar dem från att komma till ljuset. Broder, Gud uppmanar dig att stå upp och komma över på hans sida och låta dina gärningar visa att du har aktning för hans bud och håller sabbaten okränkt. Han bjuder dig att vakna upp till din plikt och vara trogen det ansvar som han lägger på dig. Dessa allvarliga ord riktas till dig: ”Om du är varsam med din fot på sabbaten, så att du icke på min heliga dag utför dina sysslor; om du kallar sabbaten din lust och Herrens helgdag en äredag, ja, om du ärar den, så att du icke går dina egna vägar eller sköter dina sysslor eller talar tomma ord, då skall du finna din lust i Herren, och jag ’skall föra dig fram över landets höjder och giva dig till näring din fader Jakobs arvedel. Ja, så har Herrens mun talat.” (Jes. 58: 13, 14.)

Likt många av våra bröder, håller du på att bli intrasslad bland överträdarna av Guds lag, ser tingen i samma ljus och faller i samma snaror som de. Gud kommer att med ,sina straffdomar hemsöka dem, som bekänner sig tjäna honom, men i verkligheten tjänar Mamon. De som ringaktar Guds uttryckliga befallningar för personliga fördelar samlar olycka över sig själva i framtiden. Församlingen i . . . . . . borde noggrant undersöka om de likt judarna gör Guds tempel till en marknads plats. Kristus sade: ,,’Mitt hus skall kallas ett bönehus.’ Men I gören det till en rövarkula.” (Matt. 21: 13.)

Har inte många av vårt folk fallit för synden att offra sin religion för världslig vinnings skull, i det att de har ett sken av gudsfruktan, medan hela deras sinne är sysselsatt med timliga intressen. Guds lag måste sättas framför allt annat och lydas både till anda och bokstav. Om Guds ord, som med ett fruktansvärt allvar uttalades från det heliga berget, ringaktas, hur kommer då hans Andes vittnesbörd att tas emot? De, vars sinnen är så förmörkade att de inte kan inse auktoriteten i de bud som Herren gav direkt till människan, kan endast ta emot litet gott från det bräckliga redskap han valt att undervisa sitt folk.

Åldern äringen ursäkt

Din ålder ursäktar dig inte från att lyda de gudomliga buden. Abraham prövades mycket hårt på sina gamla dagar. Herrens ord verkade förskräckliga och motbjudande för den slagne gamle mannen, men ändå ifrågasatte han inte deras riktighet eller tvekade i sin lydnad. Han kunde ha åberopat att han var gammal och svag och inte kunde offra sin son som var glädjen i hans liv. Han kunde ha påmint Herren att denna befallning stod i strid med de löften som hade getts om denne son. Men Abrahams lydnad var utan klagan och anmärkning. Hans tillit till Gud var fullständig.

Abrahams tro borde vara vårt föredöme, men hur få är det inte som med tålamod vill uthärda det enkla provet att bli tillrättavisad för de synder som sätter deras eviga liv på spel. Hur få är det inte som ödmjukt tar emot tillrättavisning och drar nytta av den. Guds anspråk på vår tro, vår tjänst, vår tillgivenhet, borde mötas med glädjefyllt gensvar. Vi står i en oändlig skuld till Herren och borde utan tvekan efterkomma den minsta av hans fordringar. För att vara en lagöverträdare är det inte nödvändigt att trampa hela morallagen under våra fötter. Om ett bud ringaktas, är vi överträdare av den heliga lagen. Om vi skall vara verkliga efterföljare av Guds bud bör vi strängt efterleva varje krav som Gud har på oss.

Guds ständiga omsorg

Gud tillät sin egen Son att dödas för att ta straffet för lagöverträdelse. Hur kommer han då att handla med dem som trots alla dessa bevis vågar sig in på olydnadens väg sedan de har tagit emot sanningens ljus? Människan har ingen rätt att åberopa ’sin bekvämlighet eller sina önskningar i denna fråga. Gud kommer att sörja för dem. Han ’som mättade Elia vid bäcken genom att låta en korp vara hans budbärare, skall inte låta sina trogna lida brist på mat.

Frälsaren frågade ,sina lärjungar, som var tyngda av fattigdom, varför de var ängsliga och bekymrade när det gällde vad de skulle äta och vad de skulle kläda ’sig med. Han sade: ”Sen på fåglarna under himmelen; de ’så icke, ej heller skörda de, ej heller ’samla de in i lador; och likväl föder eder himmelske Fader dem. Ären I icke mycket mer än de?” (Matt. 6: 26.) Han riktade deras uppmärksamhet på de ljuvliga blommorna, formade och färglagda av den gudomliga handen, och sade: ”Varför bekymren I eder för kläder? Beskåden liljorna på marken, huru de växa; de arbeta icke, ej heller ’spinna de; och likväl säger jag eder, att icke ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en av dem. Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, skulle han då icke mycket mer kläda eder, I klentrogne?” (Verserna 28-30.)

Var är Guds folks tro? Varför saknar de tro och tvivlar på honom som fyller deras brister och uppehåller dem genom sin kraft? Herren kommer att pröva ’sitt folks tro. Han kommer att sända tillrättavisningar, vilka kommer att efterföljas av bedrövelser om dessa varningar inte beaktas. Han kommer att till varje pris bryta syndens ödesdigra dvala hos dem som har vikit av från sin trohet mot honom och väcka dem till förståelse för sin plikt.

Min broder, din själ måste väckas och din tro vidgas. Du har så länge ursäktat din olydnad med än det ena och än det andra att ditt samvete har vaggats till ro och upphört att påminna dig om dina fel. Du har så länge följt din egen bekvämlighet när det gällt helighållandet av sabbaten att ditt sinne har blivit oemottagligt för intryck angående din olydnad, men du är dock inte mindre ansvarig, för du har själv fört dig in i detta förhållande. Börja genast lyda de ,gudomliga befallningarna och lita på Gud. Väck inte hans vrede, annars måste han hemsöka dig med förskräckliga straff. Vänd om till honom innan det är för ’sent och få förlåtelse för dina överträdelser. Han är rik och överflödande i nåd, han vill ge dig sin frid och sitt behag om du kommer till honom i ödmjuk tro.