Sabbatsskolans högsta mål skulle vara själavinnandet. Sabbatsskolans program kan vara felfritt och ha all önskvärd utrustning, men om inte barnen och de unga vinnes för Kristus har sabbatsskolan misslyckats, för om inte människorna lär känna Kristus hlir det allt svårare att inverka på dem, när de står under inflytande Även formkristendom. Läraren skulle samarbeta med dem som behöver hjälp och på vars hjärtedörr han knackar. Om eleverna besvarar Andens vädjan och öppnar hjärtat för Jesus skall han hjälpa dem att förstå det ’som Gud tillhör. Lärarens arbete är enkelt, men om det utförs i Jesu anda får det genom Guds Andes verk djup och kraft.
Ett stort personligt själavinnande arbete skulle utföras i sabbatsskolan. Behovet av detta slags arbete är inte så uppmärksammat och uppskattat som det borde vara. Med hjärtat fyllt av tacksamhet för den Guds kärlek som kommit honom till del, skulle läraren arbeta ömt och hängivet för sina elevers omvändelse.
Vilket bevis kan vi ge världen, att sabbatsskolan är något mer än blott och bart hyckleri? Den kommer att .bedömas efter sin frukt. Den kommer att uppskattas med hänsyn till elevernas karaktär och arbete. I våra sabbatsskolor skulle kristna ungdomar få ansvar för att utveckla sina förmågor och sin andliga kraft. De unga bör först ge sig själva åt Gud, och skulle sedan i början av sin kristna erfarenhet få lära sig hur de skall hjälpa andra. Detta uppövar deras förmågor och det hjälper dem att lägga och genomföra planer till sina kamraters bästa. De skulle söka sig till sådana som behöver hjälp, inte för att ge sig in i ytliga samtal utan för att uppenbara Kristi karaktär, samarbeta med Gud och vinna dem som ännu inte har gett sig själva åt Gud...
Vi måste utbilda vår ungdom på ett sådant sätt, att den lär sig att bli själavinnare. Och medan vi utbildar de unga skall vi lära oss själva att arbeta mer framgångsrikt och att bli lämpliga redskap i Guds/händer att vinna våra elever. Vi måste vara genomsyrade Även anda av sann verksamhetslust, hålla fast vid Jesus Kristus och göra anspråk på honom som vår enda hjälp. Våra sinnen måste vidgas, så att vi får en rätt uppfattning av de eviga tingen. Om vi skall kunna bli sanna uppfostrare måste våra hjärtan uppmjukas och genomströmmas av Kristi nåd.
Sabbatsskolans föreståndare och lärare skulle fråga sig själva: Tror jag på Guds ord? Ger jag mig själv åt honom, som har offrat sig själv för mig i en grym död på korset, för att jag inte skulle förgås utan ha evigt liv? Tror jag att Jesus kallar människor runt omkring mig, även dem som lever i obotfärdighet och som inte besvarar hans kallelse? Säg då med ett förkrossat hjärta: ”Mästare, jag vin komma närmare dig och vill använda allt mitt inflytande att föra andra till dig. Jag förtröstar på dig och på dig allena, att du må röra vid hjärtat och betvinga det genom den helige Andes kraft.” (Counsels On Sabbath School Work, sid. 61-63.)
Förberedelse av bibelstudiet
Sabbatsskolan erbjuder föräldrar och barn ett dyrbart till fälle att studera Guds ord. Men för att Hl den nytta av sabbatsskolan som de skulle få, borde både föräldrar och barn ägna tid åt att studera läxorna för att få en grundlig kunskap om de fakta, som framställs, och även om de andliga sanningar som dessa frukta är ämnade att ge oss. Vi skulle särskilt inpränta i de ungas sinnen hur viktigt det är att de förstår de bibeltexter som förekommer i studiet. . .
Föräldrar, avskilj varje dag en liten stund för att läsa sabbatsskolstudiet med era barn. Avstå om så behövs från det besök ni planerat hellre än att offra den tid som skulle ägnas studiet av den heliga historien. Föräldrar såväl som barn får välsignelser av detta studium. De viktigare texterna i bibelstudiet skulle läras utantill, inte som en plikt utan som en förmån. Om minnet inte är så gott till en början, förbättras det genom övning, så att ni efter en tid med glädje på detta sätt kommer att samla skatter av sanningens dyrbara ord. Och denna vana skall visa sig vara en ovärderlig hjälp för andlig tillväxt. . .
Lägg upp ett system i er familj för studiet av Bibeln. Försumma vad som helst av timlig natur. Lägg bort all onödig sömnad och avstå från onödiga maträtter, men se till att den andliga människan får Livets bröd. Det är omöjligt att beräkna de goda följderna Även enda timme eller bara Även halv timme som varje dag ägnas åt en trivsam samvaro kring Guds ord. Låt Bibeln vara sin egen tolk, och sammanför allt som sagts om ett visst ämne vid olika tillfällen och under olika förhållanden. Låt inte telefonpåringningar eller besökare störa denna bibelklass i ert hem. Inbjud den som kommer in under studiet att ta del. Låt alla se att ni anser det viktigare att ha kunskap i Guds ord än att försäkra sig om denna världs vinningar och nöjen. (Samma källa, sid. 41-43.)
Sabbatsskolmedlemmen skulle med allvar gräva djupt och med största omsorg söka de dyrbara juveler, som finns i studiet för varje vecka. De förmåner och tillfällen som här erbjuds att bättre förstå Bibeln skulle inte försummas. Gud önskar att de som bekänner sig vara hans lärjungar grundligt skall känna till bevisen för de läror som hans ord förkunnar. När och var kan detta ske bättre än under ungdomsåren i sabbatsskolan? Föräldrar skulle under inga förhållanden behandla denna sak likgiltigt. (Samma källa, sid. 22.)
Sabbatsskolan
Sabbatsskolan skulle vara en plats, där man söker sanningens juveler, frigör dem från omgivande villfarelse: och ger dem deras rätta plats inom evangeliets ram. Sanningens dyrbara pärlor, länge förlorade ur sikte, skall nu återskänka Guds barn. Ämnen såsom rättfärdiggörelse genom tro och Kristi rattfärdighet skulle framställas i sabbatsskolan, så att barnen och de unga lär sig förstå dessa viktiga ämnen, och lärare och elever lär känna sanningens väg. Heliga och eviga principer förenade med frälsningsplanen har länge varit bortglömda, men de skall nu återfå sin rätta plats i frälsningsplanen och uppenbaras i sitt himmelska ljus för att genomtränga det moraliska mörker som omger världen.
För att kunna göra Guds vilja måste vi rannsaka hans ord, så att vi lär känna hans principer och kan göra bruk av alla våra förmågor. Vi måste vara ihärdiga i bönen och brinnande i vår enkla men helhjärtade tjänst för Gud. Sabbatsskolans lärare skulle hungra och törsta efter den gudomliga sanningen, så att de kan delge denna anda till dem de har i sin vård och förmå sina elever att söka sanningen såsom. efter dolda skatter. Vi vill inte att våra sabbatsskolor skall göra eleverna till skrymtare för sådana kan inte främja sann kristendom. Låt oss ägna mer uppmärksamhet åt att söka Gud och att Herrens Ande är med i skolan, än att ha all mekanisk utrustning. Stora anspråk av vad slag de vara må hör inte hemma i sabbatskolan, och dess utformning är av ringa värde, om inte Guds Ande formar och omskapar både lärarnas och elevernas hjärtan.
I några sabbatsskolor, och jag är ledsen att behöva säga det, har de behållit vanan att läsa studiet från läxhäftet. Så skulle det inte vara. Och det skulle inte behöva vara så, om den tid som man spiller bort i onödan och t.o.m. på ett syndigt sätt, användes till bibelstudium. Det finns ingen orsak till att lärare och elever skulle lära sig sabbatsskolläxan mindre grundligt än de gör med läxorna i den dagliga skolan. Vi skulle i stället lära den ännu bättre, då den behandlar ämnen som är oändligt viktigare. En försummelse i detta avseende misshagar Gud. (Samma källa, sid. 117, 118.)
Sabbatsskolans mål skulle inte förloras ur sikte på grund av olika arrangemang, som tar den tid som skulle ägnas åt andra mer betydande ting. Vi skulle alltid vara på vår vakt mot former och ceremonier, som undanskymmer det verkliga mål, för vilket vi arbetar. Det ligger en fara i att så följa ett system till ytterlighet, att s”,bbatsskolan blir tråkig, då den i stället borde vara en vila, en vederkvickelse och en välsignelse.
Sabbatsskolans renhet och enkelhet får inte uppslukas Även ändlös variation av formaliteter så att inte tillräcklig tid kan ägnas åt de andliga intressena. Sabbatsskolans skönhet och framgång ligger just i dess enkelhet och dess allvar, när det gäller att tjäna Gud. Ingenting kan göras utan ordning och regler, men dessa kan ibland användas så att de utesluter större och viktigare plikter. Man skulle tala mindre om de yttre formerna till eleverna, och mycket mera -skulle sägas till dem angående deras frälsning. Detta skulle vara den ledande principen i sabbatsskolan.
Det stora behovet i sabbatsskolan är inte de yttre anordningarna utan behovet av kunskap i andliga ting. I vilket stort behov är inte evangelii tjänare av ett dop i helig Ande, så att de blir Guds sanna missionärer. (Samma källa, sid. 155.)
Veckans kollekt
Vi rackar Gud för att våra sabbatsskolor har bidragit tillräckligt för att främja många goda företag. Barn och ungdomar har gett sina slantar som likt små bäckar bildat en ström av välgörenhet. Barnen skulle uppfostras så att de lär sig utföra osjälviska gärningar som himmelen gläder sig över. Medan ungdomens dagg ännu vilar över dem, skulle barnen öva sig att tjäna Kristus. De skulle lära sig självförsakelse.
Vårt givande skulle inte bero på impulser. Gud har gett oss bestämda instruktioner i detta avseende. Han har uttryckligen angett vår skyldighet att ge tionde och offer. Och han önskar att vi skall ge regelbundet och systematiskt. Paulus skrev till församlingen i Korint: ”Vad nu angår insamlingen till de heliga, så mån I förfara på samma sätt som jag har förordnat för församlingarna i Galatien. Var och en av eder må spara ihop vad han får tillfälle till, och på första dagen i var vecka må han lägga av detta hemma hos sig, så att insamlingen icke göres först vid min ankomst.” (1 Kor. 16: 1, 2.) Låt oss alla regelbundet hålla reda på vår inkomst, som ,i allt är en välsignelse från Gud, och lägga åt sidan tionden som en särskild fond, helgad åt Herren. Denna fond skall inte i något fall begagnas till andra ändamål utan enbart för det evangeliska arbetet. När tionden avskilts, skall gåvorna fördelas proportionerligt allt eftersom Gud har välsignat. . . (Samma källa, sid. 129, 130.)
I den judiska religionsordningen frambar man ett offer till Gud vid ett barns födelse enligt hans eget förordnande.
Barnen skulle -lära sig, att de på sina födelsedagar har orsak att visa tacksamhet till Gud för hans kärlek och omtanke för att han bevarat deras liv under ännu ett år. Dy’bara lärdomar kan inhämtas på så sätt. Vi står i skuld till alla goda gåvors Givare för liv, hälsa, mat, kläder och inte minst för hoppet om evigt liv, och det är vår skyldighet mot Gud att erkänna hans gåvor och visa vår tacksamhet till vår störste Välgörare. Dessa födelsedags gåvor erkänns av himmelen. (Samma källa, sid. 143.)
Sabbatsskolans själavinnande arbete
Såsom Guds medarbetare behöver vi mera av Jesus och mindre av jaget. Vi skulle ha en större börda för våra medmänniskor, och vi skulle dagligen bedja att få styrka och visdom för sabbatsdagen. Lärare, sammanträffa med era klasser! Bed med dem och lär dem att bedja! Må hjärtan värmas, bönerna vara korta och enkla, men allvarliga. Låt era ord vara få men väl valda. Låt eleverna lära av ’era ord och era exempel, att Guds sanning måste vara rotad i deras hjärtan om de skall bestå i frestelsens stund. Vi önskar se hela klasser av unga människor omvända sig till God och växa upp som nyttiga medlemmar i församlingen.
Förbruka inte alla era krafter och all er energi på världsliga och timliga ting under veckan, så att ni inte har någon energi eller moralisk kraft att ge i tjänsten för Kristus på sabbatsdagen. Ett allvarligt verk skall utföras nu. Vi har inte ett ögonblicks tid att begagna för själviska ändamål. Låt allt vi gör ske allenast till Gods ära. Unna er ingen ro förrän varje barn i er klass har kommit till frälsningens kunskap i Jesus Kristus.
Sabbatsskollärarna behöver vandra varligt och under bön inför Gud. De måste utföra sin gärning såsom de som skall avlägga räkenskap. De har fått ett tillfälle att vinna människor för Gud, och ju längre de unga förblir opåverkade, desto mer befästa blir de i sitt motstånd mot Guds Ande. Det är möjligt, att allt eftersom åren går avtar deras känslighet för andliga ting och deras mottaglighet för kristet inflytande minskar. Satan arbetar varje dag på att befästa dem i deras vanor av olydnad och i deras anda av obotfärdighet, och sannolikheten att de blir kristna blir allt mindre. Och vilken räkenskap skall slutligen de likgrltiga lärarna avlägga? Varför hindrar en överdriven blyghet läraren och gör honom ovmig att på allvar söka föra barnen och de unga till omvändelse? Varför inte låta den helige Ande skapa en sådan atmosfär som driver bort det moraliska mörkret och bringar himmelskt ljus till andra?
De som är engagerade i sabbats skolan behöver på ett särskilt sätt vara fyllda av Kristi Ande. De kan inte vara Kristi medarbetare, om de inte genom tron har honom inneboende i sina hjärtan. . . Barn behöver bestämda regler för sin kristna utformning. Ledare och lärare skulle sträva efter fullkomlig enhet. Föräldrar, barn och lärare skulle samarbeta. Var och en skulle sträva efter takt och visdom, så att han kan utföra ett välplanerat arbete, sådant som Gud önskar. Vi skall odla takt och skärpt omdöme, så att vi snabbt kan se tillfällena att göra vad gott är, gripa dem och göra det mesta möjliga av dem. (Samma källa, sid. 159, 160.)
Sabbatsskolans ledare och ,lärare behöver den helige Andes ledning och undervisning för att vara sanna uppfostrare, kunna inspirera tanken och få eleverna att komma ihåg vad de lärt. Det är den helige Andes verk att på ett tydligt sätt klargöra Kristi ord och gärningar, så att de som undervisar om världens Frälsare har kraft att upphöja Kristus inför sin klass. Den helige Andes hjälp behövs i allt som gällersabbatsskolan, så att de personer som väljs för att fylla de ansvarsfulla posterna som föreståndare och lärare, må vara män och kvinnor av Gud. (Samma källa, sid. 160.)
Ledare och lärare
Då sabbatsskolans funktionärer väljs bör man vara säker på att inte personlig förkärlek för någon blir avgörande. Sätt på dessa förtroendeposter sådana som ni vet älskar och fruktar Gud och har honom till sin rådgivare. Saknas kärlek och gudsfruktan, hjälper det inte hur briljant intellektet än må vara, arbetet blir ändå misslyckat. Jesus säger: ”Mig förutan kunnen I intet göra.” Uppgiften att tillsätta funktionärer skulle inte lämnas till sabbatsskolmedlemmarna. Att ofta byta funktionärer är en fördel för sabbatsskolan, för en människas sinne skall inte forma alla andras sinnen. Hon kan äga många utmärkta kvalifikationer och ändå sakna vissa andra. Den nya som väljs kan vara duglig just på det område där den förra var bristfällig. Olika sinnen och begåvningar kan föra med sig nya idéer och nya metoder, och det är nödvändigt. Men framför allt skall ni välja sådana som ödmjukt vandrar i sanningen, älskar och fruktar Gud och som tar emot undervisning i hans skola. Sådana kommer att hjälpa medlemmarna framåt och uppåt. Under visa lärares ledning får medlemmarna ökat intresse för Guds ord och en djupare insikt i Bibeln.
Herren kallar unga män och kvinnor att rusta sig för ett livslångt, hängivet arbete i sabbatsskolan. Tillfälliga försök åstadkommer inte mycket gott och gör er inte framgångsrika i Guds verk. Men genom att tålmodigt fortsätta att verka det goda verket, blir ni Guds medarbetare. Räkna er som Guds tjänare dag för dag. Var nitiska i ert arbete en dag i taget och se till att ni inte gör krokiga stigar för era fötter så att den haltande leds bort från den rätta vägen på grund av era felsteg.
Varje lärare i sabbatsskolan skulle vara en Jesu efterföljare. Och de som inte betraktar sig själva såsom Kristi lärjungar och som inte med sitt liv visar att de är kristna, skulle inte inbjudas som lärare i sabbatsskolan, för de behöver någon som först lär dem kärlekens och gudsfruktans grundprinciper. Kristus säger: ”Mig förutan kunnen I intet göra.” (Joh. 15: 5.) Vilket värde har dens undervisning, som inte genom personlig erfarenhet känner Kristi kraft? Det skulle vara i högsta grad inkonsekvent att uppmana en sådan att undervisa i sabbatsskolan, men det är också oriktigt att tillåta en klass att undervisas Även lärare, vars sätt att klä sig och uppföra sig är en förnekelse av den Mästare, som han bekänner sig tjäna.
De som undervisar i sabbatsskolan skulle i sina hjärtan vara värmda och styrkta genom Guds sanning, och de skulle vara inte endast dess hörare utan också dess görare. De skulle hämta sin näring från Kristus såsom grenarna får sin näring från vinstocken. Nådens dagg från himmelen skulle falla på dem, så att deras hjärtan liknar dyrbara plantor, vars knoppar öppnar sig, slår ut och sprider en ljuvlig doft såsom blommor i Guds örtagård. Lärarna skulle ivrigt studera Guds ord och alltid visa att de dagligen inhämtar lärdomar i Kristi skola och kunna dela med sig till andra av det ljus, de fått från honom, som är den store Läraren och världens Ljus.
Lärarna skulle känna sitt ansvar och ta varje tillfälle i aJkt att förkovra sig, så att de kan tjäna på ett sätt, som leder till människors frälsning. (Samma källa, sid. 93, 94.)
Gud har gett förstånd och intellekt till en såväl som till en annan, och i överensstämmelse med din förmåga skall du förvalta de pund du fått. Herren vill inte att någon av hans medarbetare skall vara enbart en skugga av någon annan, som han beundrar. Läraren måste växa till och bli fullvuxen intill Kristi fullhet, inte intill någon felande människas. Du skall växa till i nåden, och var finner vi nåden? Endast i Kristus, den gudomliga mönsterbilden.
Må därför alla se upp till Kristus och efterlikna den gudomliga förebilden. Må var och en använda sina krafter till det yttersta för att verka enligt Guds plan. Må han lära i Kristi skola och få vishet att undervisa andra. De som är överlämnade åt sabbatsskollärarens omsorg behöver få all den visdom och all den erfarenhet, som Gud kan ge en Jesu lärjunge. Läraren bör av Kristus lära ödmjukhet och saktmod av hjärtat, så att han blir en sann lärare och vinner eleverna för Kristus, så att de i sin tur blir trogna missionärer på det stora skördefältet. (Samma källa, sid. 106.)
Det råder brist på utbildade förmågor bland oss, och vi saknar sådana som är tillräckligt kunniga att göra rättvisa åt det stora uppdraget att leda våra sabbatsskolor och församlingar. Många som känner sanningen, förstår den fortfarande inte på ett sådant sätt, att de själva kan framställa den. De är inte beredda att framhålla den så, att dess heliga och upphöjda karaktär klart framstår för människorna. I stället för mindre skolning behöver de ännu mer utbildning. Det är omöjligt för någon att förutse vad han kan kallas till. Han kan komma i situationer, där han behöver en snabb urskiljning och sansade argument. Om antalet väl utbildade arbetare mång dubblades hos oss skulle vi därigenom ära Kristus. De blir då bättre förberedda att förkunna budskapet på ett klart och intelligent sätt, och sanningen skulle framställas, så långt möjligt är, på ett felfritt sätt. (Samma källa, sid. 156.)
Guds redskap
Jag känner ett djupt intresse för våra sabbatsskolor utöver hela landet, därför att jag tror att de är Guds redskap för att lära vår ungdom känna Bibelns sanningar. Ständiga ansträngningar skulle göras både av föräldrar och av lärare att väcka de ungas intresse för de ting, ’som har evighetsvärde. Sabbatsskolan är ett missionsfält, och mycket, mycket mera av missionsanda skulle visa sig i detta viktiga arbete, än vad som skett i det flydda.(Samma källa, sid. 10.)