Det finns många som när de studerar materiens och naturens lagar bortser ifrån, om de inte helt förnekar, Guds fortgående och direkta verksamhet. De hävdar iden att naturen handlar helt oberoende av Gud och att den i sig själv och av sig själv har sina egna begränsningar och sina egna krafter att arbeta med. Enligt deras mening föreligger det en tydlig skillnad mellan det naturliga och det övernaturliga. Det naturliga tillskriver de normala orsaker som inte har något samband med Guds makt. De tillskriver materien en levande kraft och naturen görs till gudom. De menar att naturen har inställts på vissa förhållanden och att den fungerar efter fastställda lagar som Gud själv inte kan göra något ingrepp i, och att naturen är utrustad med vissa egenskaper och underkastad lagar och att den sedan har överlämnats till sig själv för att följa dessa lagar och utföra det som den ursprungligen programmerades för.
Detta är falsk vetenskap. Det finns inte någonting i Guds ord som stöder den. Gud upphäver inte sina lagar, men han verkar ständigt genom dem och använder dem som sina redskap. De är inte självfungerande. Gud är ständigt i verksamhet i naturen. Den är hans tjänare och leds efter hans vilja. Naturen vittnar genom sin verksamhet om att ett intelligent väsen finns ,närvarande och att detta väsen handlar efter sin vilja i alla små handlingar. Det är inte någon inneboende kraft som gör att jorden år efter år ger sina rikedomar och fortsätter sin vandring runt solen. Allmaktens hand är i ständig verksamhet och leder denna himlakropp. Det är Guds kraft som verkar i varje ögonblick och som håller den i sin position i dess bana.
Himmelens Gud är i ständig verksamhet. Det är genom hans kraft som växter och träd lever, varje blad kommer fram och varje blomma utvecklas. Varje reGudroppe, varje snöflinga, varje grässtrå, varje blad, varje blomma och varje buske vittnar om Gud. Dessa små ting som är så vanliga runt omkring oss, lär oss att det inte finns något så obetydligt att den evige Guden inte tar sig an det, inte något som är så ringa att han inte lägger märke till det.
Människokroppens funktioner kan inte fullt förstås. Den inrymmer hemligheter som kommer även de mest intelligenta på skam. Att pulsen slår, att det ena andedraget följer det andra har inte sin orsak i en mekanism som efter det att den en gång. har satts i rörelse fortsätter sin verksamhet. Det är i Gud vi lever, rör oss och är till. Varje andedrag och varje pulsslag är ett ständigt vittnesmål om en alltid närvarande Guds kraft.
Det är Gud som får solen att gå upp. Han öppnar himmelens slussar och ger regn. Han kommer gräset att växa på bergen. ”Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.” ”När han vill låta höra sin röst, då brusa himmelens vatten,.. . han låter ljungeldar komma med regn och för vinden ut ur dess förvaringsrum.” (Ps. 147:16; Jer.10:13.)
Herren är ständigt i verksamhet för att uppehålla de ting han har skapat och använda dem som sina tjänare. Kristus sade: ”Min Fader verkar ännu alltjämt; så verkar ock jag.” (Joh. 5: 17.)
Den gudomliga kraftens hemligheter
Människor med den största intelligens kan inte förstå Herrens hemligheter såsom de uppenbaras i naturen. Guds inspirerade ord ställer många frågor som den lärdaste inte kan svara på. Dessa frågor ställdes inte för att vi skulle kunna besvara dem utan för att leda vår uppmärksamhet till Guds djupa hemligheter och för att lära oss att vår visdom är begränsad, att det i vår dagliga omgivning finns mycket som ligger utanför mänsklig fattningsförmåga och att Guds domar och avsikter ligger utanför det som vi kan utforska. Hans visdom är outrannsaklig.
Skeptikerna vägrar att tro på Gud därför att de med sitt begränsade intellekt inte kan fatta den obegränsade makt genom vilken han uppenbarar sig för människorna. Men Gud skall erkännas mer på grund av det som han inte uppenbarar om sig själv, än på grund av det som ligger öppet för vår begränsade uppfattning. Både i den gudomliga uppenbarelsen och i naturen har Gud gett människorna hemligheter som ställer krav på deras tro. Det måste vara så. Vi kommer alltid att kunna granska, alltid att kunna forska, alltid att lära och ändå kommer det alltid att finnas outforskade områden.
Den utbildning som vi börjar här kommer inte att bli fullsttändig i detta liv, den kommer att fortgå genom evigheterna, den kommer ständigt att gå vidare och aldrig kunna fullbordas. Dag efter dag kommer Guds underbara gärningar, bevisen på hans undergörande makt att skapa och uppehålla universum, att öppna sig i ny skönhet för tanken. I det ljus som lyser från tronen kommer hemligheterna att försvinna och själen kommer att fyllas med förvåning över hur enkla de ting är som vi tidigare aldrig har förstått. (Band 8, sid. 328, 1904.)